Temat för barometern 2023 är konstnärens många arbetsformer. Barometerns resultat är baserade på en enkät riktad till konstnärer, som sammanlagt fick över 1 417 svar hösten 2023. I rapporten undersöks överskridande av konstartsgränser och multikonstnärlighet, arbetets innehåll och de branscher konstnärerna arbetar inom samt olika inkomstkällor och försörjningsmönster.

Konst och kulturbarometern produceras som ett samarbete mellan Kulturpolitiska forskningscentret Cupore och Centret för konstfrämjande (Taike). Den finskspråkiga publikationen har en resumé och en sammanfattning på svenska. Resumén och sammanfattningen finns på denna sida. Du kan ocksä ladda ner publikationen som PDF-fil.

 

RESUMÉ

Temat för barometern 2023 är konstnärens många arbetsformer. Sammanlagt 1 417 konstnärer svarade på barometerenkäten hösten 2023. I rapporten undersöks överskridande av konstartsgränser och multikonstnärlighet, arbetets innehåll och de branscher konstnärerna arbetar inom samt olika inkomstkällor och försörjningsmönster. Barometern är ett samarbete mellan Centret för konstfrämjande (Taike) och Kulturpolitiska forskningscentret Cupore.

Multikonstnärlighet och överskridande av konstartsgränser är vanligt i en konstnärs arbete. Multikonstnärligt arbete utförs såväl tillsammans och i samarbete med andra konstnärer som självständigt i det egna konstnärliga arbetet. De svarande anser att konstartsgränserna delvis är föråldrade, att överskrida gränserna är för många en naturlig del av det konstnärliga skapandet. Men man anser också att det är viktigt att respektera och upprätthålla varje konstarts yrkesskicklighet och traditioner, och att överskridande av konstartsgränser inte bör ses som ett egenvärde. Kraven på multikonstnärlighet kommer också utifrån, till exempel från finansiärer.

Konstnärerna breddar sin verksamhet och sitt arbete till många olika samhällsområden, både genom att skapa konst och utföra annat arbete. De sysslar mycket med arbete som möjliggör konstnärligt skapande, vilket är tidskrävande och förutsätter många olika färdigheter. Vid sidan av konstnärligt skapande utför konstnärerna mycket annat arbete, både arbete som kräver konstnärens yrkesskicklighet och arbete som är oberoende av yrkesskickligheten. Annat arbete utförs huvudsakligen för att försörja sig, men kan också motiveras av ett personligt intresse och en önskan att göra skillnad i samhället. I synnerhet arbete som kräver konstnärens yrkesskicklighet ses som meningsfullt, och många skulle utföra mer sådant arbete om utbudet var större. Men annat arbete tar också på krafterna och stjäl tid från det konstnärliga skapandet.

Det är vanligt att konstnärer har flera olika ställningar på arbetsmarknaden under ett år. Lön, arvoden och arbetsersättning är de viktigaste inkomstkällorna för konstnärer, men lönearbetet är ofta något annat än att skapa konst. En fjärdedel av de svarande hade fått inkomst från företag och drygt en fjärdedel av konstnärerna hade också fått arbetslöshetsförmån. Plattformsekonomins betydelse för yrkeskonstnärer var särskilt tydlig inom specifika konstarter när det gäller användningen av webbtjänster som förmedlar verk eller produkter.

SAMMANDRAG

Den årliga Konst- och kulturbarometern följer och lyfter fram konstnärernas synpunkter på aktuella frågor och fenomen. Temat för den aktuella barometern är konstnärernas många arbetsformer. I den undersöks överskridande av konstartsgränser och multikonstnärlighet, arbetets innehåll och de branscher konstnärerna arbetar inom samt konstnärernas olika inkomstkällor och försörjningsmönster. Barometerns resultat baseras på en enkät som över 1 400 konstnärer svarade på hösten 2023.

I barometern delades konstnärernas olika typer av arbete in i fyra kategorier: a) konstnärligt skapande, b) arbete som möjliggör konstnärligt skapande, c) annat (icke-konstnärligt) arbete som kräver konstnärens yrkesskicklighet, d) arbete som är oberoende av konstnärens yrkesskicklighet. Även om det ibland är svårt att skilja och dra gränser mellan dessa arbetskategorier, visar barometerns resultat hur viktigt det är att lyfta fram mångfalden i konstnärernas arbete och det breda spektrum av uppgifter de utför. I följande tre kapitel sammanfattas de viktigaste resultaten i rapporten.

MULTIKONSTNÄRLIGHET ÄR FÖR MÅNGA EN NATURLIG DEL AV DET KONSTNÄRLIGA ARBETET, IBLAND OCKSÅ EN EKONOMISK NÖDVÄNDIGHET

Enligt barometerns resultat är multikonstnärligt arbete mycket vanligt bland konstnärer vid sidan av självständigt konstnärligt arbete. I praktiken uppfattas konstartsgränser inte ha stor betydelse i konstnärligt arbete och att definiera multikonstnärlighet uppfattas också som delvis konstgjort. Även om överskridande av konstartsgränser ses som en naturlig del av det konstnärliga skapandet, är respekt för yrkesskicklighet och traditioner inom olika konstarter också viktigt för konstnärerna. Multikonstnärlighet sågs också som något som är synligt och på modet just nu, som ett krav utifrån. Trots detta upplever konstnärerna att man i finansieringen fortfarande saknar förståelse för att kombinera olika sätt att skapa konst. Valet av konstart i stipendieansökningar upplevs ofta som svårt i praktiken. Det är inte säkert att det finns lämplig finansiering eller konstartskategori för multikonstnärlighet och multikonstnärligt samarbete. En klar majoritet av de svarande ville binda finansieringsbeslut till konstarter för att besluten ska kunna fattas på ett sakkunnigt sätt. Samtidigt ansåg mer än hälften av de konstnärer som svarat på enkäten att multikonstnärlighet borde beaktas bättre vid beviljandet av stipendier och bidrag.

Multikonstnärlighet är viktigt för sysselsättningen och multikonstnärligt arbete är vardag för många frilansande konstnärer. För att kunna försörja sig upplever somliga att det är nödvändigt att kombinera konstarter och tänja på deras gränser. Vissa konstnärer skulle vara mer intresserade av att överskrida konstartsgränserna, men de ekonomiska resurserna tillåter inte det. Tiden kanske inte heller räcker till för att nätverka över konstartsgränserna, särskilt om det egna konstnärliga arbetet måste finansieras med annat arbete. Knappa resurser kan alltså både ”tvinga fram” och förhindra multikonstnärlighet. En annan faktor som påverkade multikonstnärligheten var bristen på partners: man kanske inte har bekanta, kontakter och nätverk inom andra konstarter. Vissa av de svarande menade att deras konstnärliga utbildning begränsade det multikonstnärliga arbetet, just på grund av bristen på kontakter och stämpeln att vara konstnär inom en viss konstart. Å andra sidan, ju högre utbildningsnivå den svarande hade, desto vanligare var det att arbeta multikonstnärligt.

KONSTNÄRER VERKAR INOM EN RAD OLIKA SAMHÄLLSOMRÅDEN OCH UTFÖR MYCKET ANNAT ARBETE VID SIDAN AV KONSTNÄRLIGT SKAPANDE

Konstnärer breddar sin verksamhet och sitt arbete till många olika samhällsområden, både genom att skapa konst och utföra annat arbete. Även om det konstnärliga skapandet är klart inriktat på de traditionella konstarterna, visar svaren att konst också skapas i stor utsträckning inom många andra branscher. Många känner ansvar både för samhällsutvecklingen i stort och för utvecklingen av konstens och konstnärernas verksamhetsförutsättningar. De svarande lyfte bland annat fram främjandet av den egna konstartens verksamhetsförutsättningar och det stöd och den hjälp som många konstnärer ger sina kollegor.

Den tid som ägnas åt och står till förfogande för konstnärligt skapande varierar kraftigt. I viss mån är det omöjligt att ens uppskatta den; konstnärligt skapande kan inte begränsas till vissa arbetstimmar, utan idén om ett konstverk kan mogna under lång tid innan den materialiseras till ett faktiskt verk. Hur stor andel av den totala arbetstiden som ägnas åt konstnärligt skapande varierade beroende på ålder, kön och konstart. Vid sidan av själva det konstnärliga arbetet, och ofta finansieringen av det, utför konstnärerna också annat arbete, som kan vara relaterat till konstnärens yrkesskicklighet eller vara något helt annat. Konstnärerna som svarade på barometerenkäten är ganska eniga om att alltför mycket av deras tid går åt till annat än själva det konstnärliga skapandet.

Annat arbete, både arbete som kräver konstnärens yrkesskicklighet och arbete som är oberoende av den, utförs främst för att inkomsterna från det konstnärliga skapandet inte räcker för att leva på och man måste försörja sig på annat sätt. Annat arbete uppfattas delvis som meningsfullt, särskilt arbete som kräver konstnärens yrkesskicklighet, och många skulle gärna utföra sådant arbete om utbudet var större. Samtidigt är annat arbete betungande och tar tid, energi och tankekraft från det konstnärliga skapandet.

ARBETE SOM MÖJLIGGÖR KONSTNÄRLIGT SKAPANDE ÄR TIDSKRÄVANDE OCH VARIATIONEN I ARBETSUPPGIFTER KRÄVER MÅNGA SLAGS KOMPETENSER

Att vara konstnär och skapa konst kräver en mängd olika färdigheter och kompetenser. Få klarar sig med enbart konstnärlig kompetens och yrkesskicklighet, utan konstnärskap i dag innebär till exempel en mängd olika arbetsuppgifter som möjliggör konstnärligt skapande. Det kan handla om att informera och marknadsföra, se över sin sociala trygghet och pension, söka finansiering eller lösa frågor om prissättning av det egna arbetet.

Många konstnärer måste sköta och reda ut sådant helt på egen hand. Att lära sig det genom att pröva sig fram är långsamt och kräver ofta samarbete, nätverkande och mentorskap med andra yrkeskonstnärer och konstorganisationer. Konstutbildningar saknar ofta studieavsnitt om dessa arbetsuppgifter, och de konstnärer som svarade på barometerenkäten ansåg att konstutbildningar borde bestå av mer arbetslivsrelaterat innehåll. Det skulle underlätta konstnärernas övergång till arbetslivet, eftersom tid och energi inte skulle gå åt till att inhämta kunskap och lära sig grundläggande saker. Konstnärerna uttryckte också ett behov av vidareutbildning, särskilt när det gäller arbetsuppgifter som möjliggör konstnärligt skapande.

Även om det ibland är svårt att skilja det arbete som möjliggör konstnärligt skapande från själva det konstnärliga skapandet, är det viktigt att synliggöra detta arbete. Arbetet som möjliggör konstnärligt skapande tar ofta mycket tid och energi i anspråk, som man ofta inte får betalt för. Arbetet som möjliggör konstnärligt skapande är ofta orsaken till tidsbristen som leder till problem med välbefinnandet i arbetet. Arbetet kan också vara mycket frustrerande eftersom det ”inte syns någonstans” på kort sikt. De ekonomiska fördelarna med det utförda arbetet syns ofta först flera år senare.

KONSTNÄRER HAR VANLIGTVIS FLERA OLIKA STÄLLNINGAR PÅ ARBETSMARKNADEN OCH FÅR INKOMSTER FRÅN MÅNGA OLIKA KÄLLOR

Det är mycket vanligt att konstnärer har flera olika ställningar på arbetsmarknaden under ett år. Inkomster från olika källor kan ge frihet att påverka sina arbetstider eller arbetets innehåll, men ofta hänger det ihop med till exempel osäkerhet om arbete och försörjning, obetald och kort semester samt problem med social trygghet. För somliga är det naturligt att ha många olika, på varandra följande eller överlappande ställningar på arbetsmarknaden, för andra är det ansträngande och betungande.

Under 2022 skapades konst oftast med hjälp av stipendier och som fria konstnärer – mer än hälften av de svarande hade arbetat i dessa ställningar. Drygt en fjärdedel av de svarande hade skapat konst som egenföretagare, frilansare och löntagare. Gemensamt för frilansare och fria konstnärer är i praktiken deras mycket olika sysselsättningsstatus och sätt att försörja sig. Andelen som lönearbetat inom konstnärligt skapande varierar från konstart till konstart. Men majoriteten av dem som lönearbetat har sysslat med annat än konstnärligt skapande.

Konstnärernas inkomster kommer från en mängd olika källor. De vanligaste inkomstkällorna 2022 var arvode eller arbetsersättning, lön, arbetsstipendium och upphovsrättsersättning. Av de svarande konstnärerna angav 45–63 procent någon av dessa som inkomstkälla. Den ekonomiska betydelsen av dessa inkomster varierade stort. Lön var den viktigaste inkomstkällan för en tredjedel av de svarande och arbetsstipendium för en fjärdedel av konstnärerna. Däremot var de andra vanliga inkomstkällorna, arvode eller arbetsersättning och upphovsrättsersättning, viktigast endast för ett fåtal svarande. En fjärdedel av de svarande hade fått inkomst från företag, och för en tiondel var det den viktigaste inkomsten. Mer än en fjärdedel av konstnärerna hade åtminstone någon gång under året fått arbetslöshetsförmån.

Konstnärerna som sysslat med konstnärligt skapande under 2022 uppskattade att de i genomsnitt fått cirka hälften av sin inkomst från konstnärligt skapande. I genomsnitt fick de ungefär en fjärdedel av sin inkomst från annat arbete som förutsätter konstnärens yrkesskicklighet, drygt en tiondel från arbete oberoende av konstnärens yrkesskicklighet och likaså drygt en tiondel från andra inkomstkällor. Men det fanns en stor variation i situationer och inkomstfördelning bland annat mellan olika konstarter. För konstnärer inom arkitektur och formgivning hade inkomster från annat än konstnärligt skapande större betydelse. Som högst uppskattades inkomsterna från konstnärligt skapande utgöra drygt hälften av inkomsterna, vilket var fallet för konstnärer som arbetar inom audiovisuell konst, scenkonst och litteratur.

Plattformsekonomins betydelse för yrkeskonstnärers inkomstbildning visade sig inom specifika konstarter framför allt när det gäller användningen av webbtjänster som förmedlar verk eller produkter. Detta var tydligt inom musik och litteratur, där den här typen av plattformar redan är väletablerade. Betydelsen av plattformar som förmedlar arbete och tjänster är enligt enkätsvaren ännu liten inom alla konstarter. Bland egenföretagande konstnärer var användningen av olika webbplattformar vanligare än bland dem som hade andra ställningar på arbetsmarknaden.