Målet med konst- och kulturbarometern är att årligen följa upp och föra fram synpunkter som konstfältets aktörer har på aktuella frågor och fenomen. Konst och kulturbarometern 2021 har temat framtidens konstutövare. Barometerns material består av en enkät som 1056 konstnärer och konstutövare svarade på. I rapporten granskas konstnärernas och konstutövandets framtid genom de möjliga, sannolika och önskvärda framtidsvisionerna som framgår ur materialet. Konst och kulturbarometern produceras som ett samarbete mellan Kulturpolitiska forskningscentret Cupore och Centret för konstfrämjande (Taike).

Den finskspråkiga publikationen har ett sammandrag och en sammanfattning på svenska. Sammandraget och sammanfattningen finns på denna sida: scrolla ner och klicka på länken ”Mer”. Du kan ocksä ladda ner publikationen som PDF-fil.

Ruusuvirta, Minna, Lahtinen, Emmi, Rensujeff, Kaija & Kurlin Niiniaho, Ari (2022). Taiteen ja kulttuurin barometri 2021. Tulevaisuuden taiteentekijät. Cuporen verkkojulkaisuja 69. Kulttuuripolitiikan tutkimuskeskus Cupore.

ISBN 978-952-7200-67-4; ISSN 1796-9263

SAMMANDRAG

Konst och kulturbarometern 2021 har temat framtidens konstutövare. Barometerns material består av en enkät som 1 056 konstnärer och konstutövare svarade på. I rapporten granskas konstnärernas och konstutövandets framtid genom de möjliga, sannolika och önskvärda framtidsvisionerna som framgår ur materialet. Konst och kulturbarometern produceras som ett samarbete mellan Kulturpolitiska forskningscentret Cupore och Centret för konstfrämjande (Taike).

Enligt barometerns resultat är en regelbunden och säker utkomst en brett delad framtidsönskan bland konstnärer. Två av tre konstnärer stöder idén om basinkomst. En utkomst som kommer från fler olika källor och jobb i olika arbetsroller passar många, men att förvalta en sådan helhet är tidsödande och tungt och orsakar problem i frågor gällande socialskydd. Utöver en stabil utkomst önskar man av framtiden att det egna konstnärskapet och professionalismen kan utvecklas, och att man kan etablerar sin position som konstnär och få erkännande som konstnär.

Det är viktigt för konstnärer att uppleva sig själva och det egna arbetet som meningsfullt. Konstnärerna önskar att deras kunnande och yrkeskunskap i framtiden utnyttjas brett i olika sammanhang, men en sådan utveckling anses vara relativt osannolik. Ett ökat branschöverskridande, växelverkan och att konstformernas gränser börjar försvinna ses som relativt önskvärt, samtidigt önskar man också möjligheten att få koncentrera sig på en konstform och det egna skapandet.

Största delen av konstnärerna ser optimistiskt på framtiden. Konstnärerna upplever ändå mycket oro och belastning som grundar sig speciellt på ständig osäkerhet om arbetet och utkomsten. Den upplevda bristen på erkännande och olikvärdiga strukturer är utbredd. Pandemin har stärkt konstnärernas upplevda osäkerhet och bristen på erkännande och ökat antalet som svarat på detta sätt.

Konstnärerna anser att teknologisk utveckling, förändringar i arbetet och arbetslivet samt ekonomisk utveckling är de starkaste utvecklingsbanorna som påverkar konstnärernas arbetsbild och arbetsförutsättningar i framtiden. Den teknologiska utvecklingens möjligheter anses vara till exempel växelverkan, publikmängden och ökandet av möjligheter till inkomster. Bland annat teknologins ojämlika effekter ses som ett hot. Den enskilda konstnärens möjligheter att reagera på utvecklingsbanornas möjligheter och hot varierar stort.

SAMMANFATTNING OCH FRAMTIDSVISIONER

Syftet med konst- och kulturbarometern är att årligen följa upp och lyfta fram konstnärernas synpunkter om aktuella frågor och fenomen. Den här gången har barometern temat framtidens konstskapare. Barometerns resultat baserar sig på enkäten som riktades till konstnärer på hösten 2021 som fick 1 056 svar. I rapporten presenteras konstnärernas synpunkter om konstnärskapet i förändring, utvecklingsbanor som påverkar konstutövandet, konstnärernas framtidsutsikter samt konstens och konstnärernas ställning i samhället. En skild del där man frågade om pandemins följder inkluderades i barometern för andra året i rad.

Även om man inte kan förutspå framtiden är den inte heller förutbestämd och det är möjligt att påverka framtiden genom egna handlingar och val (Rubin, u. å.). Samhälleliga fenomen och utvecklingsbanor producerar, tolkar och påverkas av samhälleliga aktörer, alla från sina egna utgångspunkter. När vi nu har två år av en världsomspännande pandemi bakom oss visar sig också framtiden som osäker och hotfull för många. Framtidsforskaren Risto Linturi som intervjuades i en tidningsartikel om framtidens arbete uppmanar ändå till att man föredrar utopier över dystopier (Vainio, 2021). Enligt honom skall alla ha hopp och en trovärdig vision att sikta på.

För att de utvecklingsbanor och visioner som man siktar på ska kunna skapas, måste man identifiera framtidens utvecklingsbanor och de möjligheter som de för med sig samt undvika hotbilderna. I den här rapporten har man granskat konstnärernas och konstutövandets framtid genom de möjliga, trovärdiga och önskvärda framtidsbilder som kommer fram i konstnärernas svar och synpunkter (Amara, 1981). De här visionerna har samlats under fyra teman. I slutet av varje sammanfattande stycke har man samlat konstnärernas förhoppningar gällande framtiden i en gemensam framtidsvision.

En regelbunden och trygg utkomst är en förhoppning inför framtiden som delas av de flesta konstnärer

Konstnärernas önskar en framtid som låter dem skapa konst utan en ständig oro över utkomsten. Konstutövandet och konstnärskapet är ett yrke bland alla andra yrken, och det är möjligt att få en tillräcklig utkomst och socialskydd genom konstutövande.

Konstnärernas svar visar ändå på en osäkerhet om den önskade framtiden kommer att äga rum eller inte. Oron för den egna ekonomiska situationen och hur man ska klara sig gäller både nutiden och framtiden. Största delen av respondenterna upplever att inkomsterna från konstnärsyrket ofta är otillräckliga i relation till det utförda arbetet och att osäkerheten och konkurrensen inom branschen kommer att växa i framtiden. Speciellt framgår det ur svaren de unga konstnärernas osäkerhet inför framtiden och behovet av att sträva efter en säker och regelbunden utkomst. Till osäkerheten om den egna utkomsten hör socialskydd som hänger ihop med det. Det finns fortfarande luckor i konstnärernas socialskydd, även om man vetat om problemen i åratal.

Hurdana är de inkomstkällor och arbetsmarknadsställningar konstnärerna önskar sig? En inkomst som kommer från flera källor och kombinationen av arbeten gjorda i olika positioner passar för många konstnärer och önskas även i framtiden. En allmän basinkomst utan vederlag stöds av två av tre respondenter. Stipendier vore en välkommen del av inkomstbildningen, men på basis av svaren är man rädd för att det i framtiden blir svårare att få stipendier och att konkurrensen för att få stipendier ökar. Stipendiesystemet upplevs på många sätt som orättvis, och det är allmänt att man upplever till exempel favorisering och ojämlik behandling vid utdelningen av stipendier. Man upplever att stipendierna koncentreras till få, utvalda och ofta för snävt till olika aktuella eller annars trendiga teman.

I konstnärernas svar är en ökning av lönearbete en önskvärd utvecklingsbana, speciellt unga konstnärer önskar sig detta. Även om konstnärerna önskar att lönearbetet ökar, ser de ändå inte det som en sannolik utvecklingsbana. I stället tror många att jobb i form av egenföretagande ökar. Även om egenföretagandet passar en del av konstnärerna, anser man att en ökning i egenföretagande sällan är önskvärt. Konstutövandet görs också ur olika utgångspunkter: en del av konstnärerna gör gärna olika kommersiella jobb som följer uppdragsgivarens önskemål som ofta är bättre avlönade, andra upplever att de är ett hot mot konstens frihet.

• VISION: Konstnärens arbete ses som ett yrke bland andra yrken och genom konstutövande är det möjligt att få regelbunden och tillräcklig utkomst. Konstnärernas inkomstkällor och deras arbetsmarknadsställning är mångskiftande. I beslutsfattande och finansiering identifieras både specialfrågor gällande enskilda konstbranscher samt konstbranscherna och verksamhet som överskrider konstbranscher. Finansieringen är säkrad och även konstnärer som jobbar fritt inom branschen har goda verksamhetsförutsättningar. En allmän basinkomst utan vederlag har tagits i bruk. Utkomsten är säkrad även i sådana situationer då man inte har jobb eller det finns hinder för att jobba. Man har i socialskydds-, arbetslöshets- och pensionssystemet på ett rättvisttagit i beaktande situationer där man får inkomster från olika källor eller i olika positioner i arbetsmarknaden. Organisationerna som representerar olika konstbranscher samarbetar i konstnärernas intressebevakning och de har inflytande i beslutsfattandet.

Man önskar ett bredare erkännande av konstnärernas kunnande i framtiden

Konstnärerna anser att det är önskvärt att gränserna mellan konstbranscherna alltmer suddas ut och att branschöverskridandet och konstnärernas verksamhet inom olika branscher blir vanligare. Samtidigt framgår det ändå ganska starkt ur svaren önskemål om att det ska vara möjligt att i fred kunna koncentrera sig på en konstbransch och det egna skapandet. Många konstnärer kopplar starkt arbetet som konstnär och utvecklingen med en stark växelverkan och samarbetet med kolleger och konstsamfundet.

Konstnärerna skapar konst och arbetar ur mycket olika utgångspunkter. På basis av svaren är det viktigt för konstnärerna att uppleva sig som viktiga för samhället i sin roll som konstnär. En klar majoritet av respondenterna önskar att konstnärernas yrkeskunskap utnyttjas bredare i samhället i framtiden. Enligt barometersvaren anser konstnärerna ändå att det är ganska osannolikt att konsten och konstnärernas kunnande skulle utnyttja bredare i framtiden. Orsaken enligt svaren är bland annat den bristfälliga förståelsen och kunskapen om konstens och konstnärernas potential bland andra branscher och beslutsfattandet.

Det riktas olika förväntningar och önskemål på konsten som en del av samhället och samhällsutvecklingen. Även politiska maktbalanser och förändringar i dem påverkar hurdana roller man vill ge eller låta bli att ge till konstnärer och konsten. Konstnärerna upplever att man ofta söker lösningar till olika samhälleliga problem i konsten. Till exempel kraven på att konsten ska påverka välfärd och vitalitet ses mest som icke önskvärda. Respondenterna tycker också att finansiärernas krav är problematiska, de upplevs styra konstens innehåll till exempel med olika temasökningar.

Från svaren framgår även att konstnärerna upplever ett ansvar för samhällets utvecklingsbanor såsom global uppvärmning och den hållbara utvecklingen. Konstnärernas verksamhetsmiljö utvecklas, adapterar och formas i och med olika utvecklingsbanor. Konstnärer tror till exempel att ekologiska frågor i framtiden påverkar utöver teman som behandlas i konsten även konstutövandet till exempel genom färre resor och i materialval. Även samhällets ökande mångfald anses vara en trovärdig utvecklingsbana, som i framtiden påverkar konstnärernas verksamhet och verksamhetsmiljö.

I en mångfaldig och multiprofessionell verksamhetsmiljö arbetar ett mångsidigt konstnärssamfund. Olika och individuella identiteter tar plats bredvid de traditionella och identiteternas källor mångsidigas. Den endimensionella bilden av konstnären och konstutövandet motsvarar inte verkligheten i framtiden.

• VISION: Konstens betydelse och värde i samhället identifieras och får brett erkännande. Man satsar på konstfostrande och konstutveckling. Uppfattningen om konstnärskapet och det konstnärliga arbetet har breddats. Olika sätt att vara verksam yrkeskonstnär och sätt att skapa konst erkänns, och de främjas och uppskattas. Konsten och konstnärerna kunnande skapar nya synvinklar och lyfter fram aktuella ämnen till den samhälleliga diskursen. Konstnärerna har möjligheter att använda sig av sin yrkeskunskap i olika uppgifter och branscher.

Konstnärsarbetet och välfärden: pandemin har stärkt upplevelsen av osäkerhet och en brist på erkännande

De delar av konstnärsarbetet som stöder positiva saker och välfärd är konstutövandet och det kreativa arbetet, som utgör själva kärnan i arbetet. Det som konstnärerna önskar av framtiden är en utveckling av det egna konstnärskapet och yrkeskunskapen, en etablering av konstnärskapet, att få erkännande som konstnär samt en stabil utkomst. För de flesta är det en omöjlig tanke att byta bransch och yrke.

Konstnärernas tankar om den egna yrkesmässiga framtiden är tudelade. Majoriteten av respondenterna förhåller sig i alla fall delvis optimistiska till sin framtid som konstnär. Optimism för framtiden skapas av en stark tro på det egna skapandet och konstnärskapet och upplevelsen av att man själv kan påverka hur den egna framtiden som konstnär kommer att formas. Majoriteten av respondenterna var ändå oroade för hur de kommer att orka i framtidens arbetsliv. Konstnärerna upplever mycket oro och belastning i sitt arbete. Belastningen orsakas speciellt av en ständig osäkerhet om arbetet och utkomsten.

Allmänna förändringar i arbetet och arbetslivet samt osäkerheten gällande konstnärernas arbetssituation och inkomster stärker behovet att förutse framtiden. Den enskilda konstnärens möjligheter att reagera på och förutse situationer varierar stort. Utvecklingen kräver en ständig färdighet till förändring och en hantering av fler olika saker, även sådana som inte har att göra med konstutövande. Behovet av ett brett kunnande och en ständig inlärning ses i konstnärernas svar som mycket sannolikt, men bara som lite önskvärda framtida utvecklingsbanor. De sannolika kraven i arbetslivet verkar större än konstnärerna själv är beredda på.

I ljuset av materialet i barometern finns det rikligt med strukturer som upprätthåller ojämlikhet på konstfältet som påverkar konstnärernas ork och välbefinnande. De hänger bland annat ihop med finansieringen av konstbranscher och finansieringspraxis, men även till upplevd diskriminering och orättvisa. Att ta i beaktande och stöda jämställdhet, jämlikhet och mångfald är förutsättningar för jämlikare möjligheter för konstutövande och arbetet som konstnär. På detta sätt kan man förebygga polarisering samt uppkomsten och ackumulationen av ojämlikhet.

Pandemin har påverkat många konstnärers framtidsutsikter negativt samt stärkt och ökat på konstnärernas upplevda brist på erkännande. Nästan alla konstnärer som svarat på enkäten upplever att konstnärsyrket inte uppskattas lika mycket som andra yrken. Största delen av konstnärerna tvivlar på att samhället vill förbättra konstnärernas ställning, och tvivlar på att beslutsfattarnas förståelse av konstnärsyrket och konstutövande. En följd av pandemin är att en femtedel av konstnärerna och en tredjedel av representanterna för musik och performativa konstbranscher har övervägtmatt byta bransch eller har redan gjort det. På basis av barometerenkäten är speciellt unga en grupp som just nu mer än medeltalet upplever illamående och oro inför framtiden. De unga ser mera negativt på framtiden än andra åldersgrupper, och fler ungdomar än medeltalet har övervägt att byta yrke.

• VISION: Samhället stöder och främjar konstnärerna i alla möjliga situationer, i olika ställningar i arbetsmarknaden och deras välfärd, ork i arbetet, utbildning och möjligheter att lära sig nya saker. Konstnärerna upplever att deras yrke uppskattas, de blir sedda och hörda, de behandlas rättvist och jämlikt i samhället. Samma gäller även konstbranscherna och deras samarbetsverksamhet. Mångfalden och mångsidigheten syns i konstnärskåren, finansieringen av konst samt i konstutövandet och upplevandet av konst.

Teknologin förändrar verksamheten – många oroar sig för de oundvikliga fenomen som utvecklingen för med sig

I framtiden ser konstnärer utvecklingsbanor som leder till fenomen kopplade till digitalisering och teknisk utveckling som sannolikt kommer att ha en stark inverkan på konstnärens arbete och verksamhetsmiljö, vilket påverkar både konstens framställning och dess presentation och spridning. Teknologin är redan idag starkt närvarande i konstutövande och framställningen av konst till olika publiker. Pandemin har accelererat konstnärernas övergång till teknologi och tvingat konstnärer att ta till sig olika metoder av distansarbete. Många har till exempel undervisat eller övat med arbetsgrupper för första gången genom fjärranslutningar. Även framställningen och spridandet av konst genom digitala kanaler har ökat och stärkts.

Till teknologisk utveckling hör mycket som är oförutsägbart. Som goda sidor av utvecklingen och möjligheter ser konstnärerna till exempel en bredare växelverkan och möjligheter att mötas, en ökad publikmängd samt nya sätt att få inkomster. Den teknologiska utvecklingens oundviklighet skrämmer och oroar ändå många.

Som ett av hoten utvecklingen för med sig är bland annat teknologins ökande ojämlika inverkan. Alla vill inte ha eller klarar inte av de nya metoderna och distansjobbandet som den teknologiska utvecklingen fört med sig och som pandemin gjort till vardag passar inte alla konstbranscher. Den teknologiska utvecklingens inverkan på konstutövandet ser en del respondenter som ett hot till bevarandet av traditionellt kunnande och traditionella tekniker. I och med den teknologiska utvecklingen kommer olika tekniker som används i konstutövande, framställning och spridning av konst att i framtiden vara tillgängliga för fler, men man tror att det här kommer att bli en utmaning för yrkeskonstnärer och för deras möjligheter att livnära sig som konstnärer. Konstnärerna misstänker också att det kommer att bli svårt att få tillräcklig kompensation för framställningar av konst på nätet samt att upphovsrätterna inte uppfylls. Även den ökade framställningen av konst och konstnärernas närvaro i sociala medier ses av många konstnärer som en dålig utveckling.

• VISION: Den teknologiska utvecklingen har skapat möjligheter för konstnärerna att sprida konst, specialisera sig, möta publiken, skaffa utkomst och öka växelverkan. Vid sidan av digitaliseringen stöder man och upprätthåller olika sätt och former av mångsidigt konstskapande. Delandet och framställandet av konst i olika medier och kanaler ersätts alltid konstnärerna, upphovsrätterna respekteras och inkomsterna från upphovsrätter är rättvisa. Den ojämlika utvecklingen förebyggs genom att stöda konstnärerna i kunnande och införskaffande av arbetsredskap som hänger ihop med den teknologiska utvecklingen.