Konst- och kulturfestivalernas effekter
Sammandrag på svenska
Den nedladdningsbara finskspråkiga publikationen har ett sammandrag på svenska.
Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) beviljar årligen statsunderstöd till konst- och kulturfestivalers verksamhet. Understöden beviljas enligt prövning och regleras av statsunderstödslagen. Målet med understöden är i enlighet med undervisnings- och kulturministeriets kulturpolitiska strategi 2025 att stärka kulturens grund, att främja medborgarnas deltagande och delaktighet i kulturen samt att förbättra förutsättningarna för kreativt arbete och produktion. Understöden stöder konst- och kulturfestivalprogrammet för åren 2017–2025 med målsättningen att stärka festivalernas position inom kulturpolitiken, hållbar utveckling, internationalisering och kompetensutveckling samt kunskapsbas och samarbete.
Målet med utvärderingen av konst- och kulturfestivalernas effekter är att producera data som underlag för undervisnings- och kulturministeriets beslutsfattandegällande festivalerna. Därtill producerar utredningen data för utvecklandet av indikatorer och effektutvärderingsmodeller för uppföljandet av konst- och kulturfesti-valernas verksamhet. Med effekter menas i utredningen den vidare och långvarigare verkan som konst- och kulturfestivalerna genom sin verksamhet skapat på orterna de äger rum på samt på en nationell och internationell nivå.
I utredningen granskas 16 konst- och kulturfestivaler som fått statsunderstöd av UKM år 2018:
- Helsingfors festspel
- Ilmajoen Musiikkijuhlat
- Jyväskylän Kesä
- Kuhmon Kamarimusiikki
- Kuopio Tanssii ja Soi, Helsinki Design Week
- Mäntän kuvataideviikot
- Nådendals musikfestspel
- Oulun juhlaviikot
- Pori Jazz Festival
- Kaustinen Folk Music Festival
- Sata-Häme Soi
- Nyslotts operafestival
- Konstcentret Salmela
- Tampereen Teatterikesä och
- Åbo musikfestspel
Festivalerna som UKM gav stöd till 2018 representerade musik, dans, bildkonst, scenkonst och formgivning. Festivalerna ordnade sammanlagt 2953 evenemang av vilka 1 700 hade inträdesavgift och över 1 200 var gratis. Sammanlagt hade festivalerna lite över en miljon besökare. Enligt festivalerna såldes nästan 430 000 biljetter och gratisevenemangen lockade över 550 000 besök. UKMs stöd till de 16 konst- och kulturfestivalernas verksamhet var 2018 sammanlagt 2,5 miljoner euro. Utredningen utgår från de statsunderstödda festivalernas egna utvärderingar av de kulturella, sociala och ekonomiska effekterna.
Utredningen visar att de finska festivalerna är mångdisciplinära och mångfaldiga. Som producenter av konst kan festivalerna tjäna kulturpolitikens målsättningar genom olika betoningar i den egna verksamheten. Evenemangen ger medborgarna möjligheter till delaktighet i konst och kultur, erbjuder möjligheter att ta del av kultur- och konstutbudet samt skapar arbetstillfällen för konstnärer och förutsättningar för affärsverksamhet i samband med verksamheten i festivalorterna som en följd av de nätverkslika produktionsstrukturerna. Utredningen stärker den tidigare forskningen genom slutsatsen att konst- och kulturfestivalernas kulturella, sociala och ekonomiska effekter syns och konkretiseras genom festivalernas produktionsstrukturer på en lokal, nationell och internationell nivå.
På basis av utredningen framträder tydligt den systematiska datainsamlingens betydelse för det finländska konst- och kulturfältets utvecklingsarbete. I framtiden blir det centralt att skapa mångdisciplinära redskap för att utvärdera effekterna koncentrerat på vissa delområden, speciellt när man ser på konst- och kulturfestivalernas ekonomiska och kulturella verkan och effekter på en lokal, nationell och internationell nivå. Olika instanser använder idag olika och divergerande rapporteringsmetoder vars enhetlighet måste utvecklas. Insamlat data skall kunna tjäna flera instanser. Datainsamlingen måste skapa förutsättningar för en bred insamling av information från aktörer på festivalfältet.
För utvecklandet av indikatorer för uppföljning, rekommenderas att festivalernas kulturella effekter skall gå att granska med evenemangens konstnärliga planering som utgångspunkt. Genom enkäter går det till exempel att utreda hur och hur mycket festivalerna baserar planeringen av innehåll på nya konstnärliga öppningar. Festivalernas sociala effekter går att utreda genom frågeställningar som gäller deltagande, delaktighet samt utbud och tillgänglighet. Långtidsuppföljningen ger en möjlighet att producera data om festivalernas verksamhetssätt och -former. Festivalernas ekonomiska effekter går att utreda ur festivalernas synvinkel genom att utgå från samarbetsstrukturer och sysselsättning. Särskilt kan granskningen av samarbetsstrukturer skapa en grund för kartläggningen av lokala samarbetspartners och ge förutsättningar för en forskning av relationerna mellan evenemang och företagsfältet.
