Kommunerna stöder kulturutövandet – förutsättningarna för professionella konstnärers verksamhet är dåliga

I utvärderingen av kommunernas kulturtjänster utreddes de resurser som kommunerna använder för kulturverksamhet, fullföljande av de lagstadgade uppgifterna samt hurdana kulturtjänster kommunerna erbjöd 2023. Enligt lagen är kommunerna skyldiga att ordna kulturverksamhet, det vill säga verksamhet genom vilken kommunen främjar skapande och utövande av, tillgång till och bruk av kultur och konst samt konst- och kulturfostran och kulturarv.

I början av 2024 genomfördes en enkät bland de kulturansvariga i Fastlandsfinland. Enkäten besvarades av 87 procent av kommunerna, det vill säga 256 kommuner. Enkäten genomfördes av Kulturpolitiska forskningscentret Cupore.

”I kommunerna förverkligas bäst främjandet av kultur- och konstutövande och tillhörande medborgarverksamhet. Kommunerna upplevde också att de lyckats upprätthålla kulturarvet och främja konst och kultur som en del av invånarnas välfärd, hälsa och samhörighet”, berättar specialforskare Minna Ruusuvirta vid Cupore.

Däremot upplevde kommunerna att det som de lyckats sämst med var att skapa förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet och främja kulturell växelverkan och internationell verksamhet. På basis av enkäten upplevde urbana och tätbefolkade kommuner oftare än landsbygdskommuner att de genomförde de uppgiftsområden som nämns i lagen väl.

Nästan alla kommuner tillhandahöll år 2023 kulturevenemang, grundläggande konstundervisning inom musikbranschen och gästande musikföreställningar. Permanent och yrkesmässig verksamhet ordnades främst av urbana kommuner. Endast i få kommuner erbjöds grundläggande konstundervisning inom arkitektur, mediekonst, cirkuskonst och ordkonst, konstnärsresidensverksamhet och professionell konstmuseiverksamhet.

Kommunerna satsar särskilt på museitjänster

Nettokostnaderna för kommunernas kulturverksamhet (med undantag av bibliotekstjänsterna) uppgick 2022 till sammanlagt cirka 537 miljoner euro. Kommunerna satsar ekonomiskt särskilt på museitjänster (137 mn euro) och tjänster inom allmän kulturverksamhet (118 mn euro). Nettokostnaderna för visuella konsttjänster var klart lägre än för de övriga granskade serviceklasserna (10 mn euro).

Nettokostnaderna för kulturverksamheten varierade avsevärt mellan olika kommuner. Nettokostnaderna per invånare var högre i urbana kommuner än i andra kommuner.

Förra årets siffror var de senaste som kunde utredas. Som utvärderingsmaterial för kulturtjänsterna användes förutom enkäten även Statskontorets statistik över kommunekonomin samt resultaten av Institutet för hälsa och välfärds (THL) datainsamling Kultur i kommunens verksamhet 2023.

”Kommunerna bör reservera tillräckligt med ekonomiska resurser och personalresurser för att ordna kulturverksamhet. Kommunerna kunde också utnyttja experttjänster i högre grad och samarbeta med olika aktörer”, konstaterar Ruusuvirta.

I kommunerna utnyttjas experttjänster eller andra tjänster vid konst- och kulturinstitutioner samt läroanstalter för fritt bildningsarbete i varierande grad. Aktörerna inom det fria bildningsarbetet, till exempel medborgarinstitut och folkhögskolor, är en betydande och mångsidig anordnare av kulturverksamhet i kommunerna. De stöder och kompletterar kommunens övriga kulturverksamhet och i vissa fall är de vid sidan om biblioteket nästan den enda anordnaren av kulturverksamhet i kommunen.

Kulturtjänsternas framtid ses som ljus i de urbana kommunerna

Av kommunerna ansåg 95 procent kulturverksamheten ha en viktig roll i främjandet av invånarnas välfärd, samhörighet och aktivitet.

Kulturtjänsternas framtidsutsikter varierar dock i kommunerna. Ungefär hälften (44 %) förhöll sig positivt till framtiden för ordnandet av kulturtjänster i kommunen. Nästan motsvarande andel (45 %) av respondenterna såg däremot positivt och ibland negativt på framtiden. Representanter för urbana kommuner ansåg att ordnandet av kulturtjänster har den positivaste framtiden. Kommunens ekonomiska läge, den åldrande befolkningen, förändringarna i befolkningsstrukturen och invånarantalet samt förändringarna i finansieringen och styrningen på nationell nivå har en central inverkan på ordnandet av kulturverksamheten i framtiden.

Utvärdering av samhällets basservice i korthet

Utvärdering av tillgången till basservice är regionförvaltningsverkens lagstadgade uppgift. Genom utvärderingen följer man upp, övervakar och bedömer om basservicen är tillgänglig på lika villkor på olika håll i Finland. Utvärderingen görs vartannat år. Ministerierna fastställer utvärderingsobjekten och de varierar från år till år. Utvärderingsobjekten för år 2023 är:

• Undervisningsväsendet: flexibel grundläggande utbildning och generellt inriktad elevhälsa
• Det kulturpolitiska forskningscentret Cupore: kulturtjänster
• Biblioteksväsendet: läskunnighetsstrategin och främjandet av läskulturen i bibliotekens verksamhet
• Ungdomsväsendet: tillgången till kommunalt ungdomsarbete
• Idrottsväsendet: resurserna inom kommunala idrottstjänster

Resultaten av utvärderingen publiceras hösten 2024.

Cupore har sedan 2016 genomfört en utvärdering av kommunernas kulturtjänster på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet.

Mer information finns på Cupores webbplats och på webbplatsen rfv.fi: Utvärdering av samhällets basservice

Mer information:

Specialforskare Minna Ruusuvirta, 050 326 8014, minna.ruusuvirta@cupore.fi

Specialforskare Vappu Renko, 058 50 566 0360, vappu.renko@cupore.fi