Jubileumsåret Finland 100 år var en möjliggörande och mångfaldig fest med bra stämning
Det självständiga Finlands 100-årsjubileum 2017 visade att man i samband med statligt firande också kan uppmärksamma mer vardagliga och anspråkslösa men samtidigt också gladare teman med anknytning till det finländska. Detta framgår av en undersökning av det kulturpolitiska forskningscentret Cupore, Owal Group och Demos Helsinki. Effekterna av jubileumsåret Finland 100 år utvärderas i tre temarapporter.
Den öppna ansökningsomgången för projekt inom ramen för Finlands 100-årsjubileum och de tusentals förslag till projekt som lämnades in gav upphov till ett fenomen som saknar motstycke i tidigare statliga jubileumsår. Tillvägagångssättet gav medborgare och olika samhällsaktörer en möjlighet att bidra till jubileumsårets innehåll med sin egen verksamhet. Det demokratiska sättet att genomföra jubileumsåret berättar om det finländska samhället 2017. Denna verksamhetsmodell som engagerade samhället på bred front är en förebild för framtida nationella fester och jubileumsår.
Jubileumsåret gjorde det möjligt att behandla många olika teman med anknytning till det finländska, men inget enskilt tema betonades särskilt. Många av jubileumsårets programprojekt hade exempelvis ett jämställdhets- eller likabehandlingstema, och fokus i jubileumsårets program låg förutom på nuläget och det förflutna även på framtiden. Trots det var målet inte att lägga fram särskilda visioner för det finländska samhället. Den samhälleliga debatten vilade på enskilda programprojekt och aktörerna bakom dem.
Enligt undersökningen hade jubileumsåret inga betydande effekter på mångfalden i vårt samhälle. Medborgarna upplevde jubileumsåret som ett lockande men tillfälligt fenomen. Enligt undersökningen har finländarnas känsla av samhörighet blivit något svagare tre år efter jubileumsåret.
Utöver stora nationella händelser och imponerande hjältedåd uppmärksammade jubileumsårets programprojekt bland annat vardag, arbete och lokalhistoria i det självständiga Finland. Den högtidliga festen blev också en glad fest, vilket i medborgarnas ögon var en välkommen förändring. En glad stämning verkar ha varit en viktigare målsättning än under tidigare jubileumsår.
Jubileumsåret förändrade inte de sätt att fira självständigheten som medborgarna betraktar som allra viktigast, och inte heller de centrala temana för vår nationella identitet eller Finlandsbilden utåt. Traditionella teman med anknytning till det finländska och självständigheten spelade en framträdande roll. Okänd soldat, veteraner och slottsbalen är fortfarande en viktig del av finländarnas självständighetsfirande.
Enligt undersökningen gav jubileumsårets mångfald inte upphov till några nya, betydande nationella berättelser. Programmet synliggjorde dock teman och traditioner som gärna får bli en del av den nationella identiteten, bland annat vad gäller glädje, vardag och mångfald. Jubileumsårets program och framtoning stöder en fortsatt utveckling av en mångfaldig nationell identitet. Situationen i samhället 2017 efter flyktingkriserna syntes i att jubileumsåret framstod som en fest med bra stämning som är öppen för alla.
I den tredje delrapporten om effekterna av Finlands 100-årsjubileum behandlas den nationella identiteten och Finlandsbilden. Den fjärde delrapporten sammanfattar resultaten av rapportserien om effekterna av Finlands 100-årsjubileum. Den första delrapporten som handlar om samarbete och organisering publicerades i september 2020. Den andra delrapporten med temat deltagande och delaktighet publicerades i december 2020.
Läs den tredje delrapporten (på finska) på statsrådets kanslis webbsidor:
Läs den fjärde delrapporten (på finska) på statsrådets kanslis webbsidor:
Ytterligare information:
Olli Ruokolainen, specialforskare, Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, tfn 050 448 3484, olli.ruokolainen@cupore.fi
Marjo Mäenpää, direktör, Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, tfn 050 586 0414, marjo.maenpaa@cupore.fi och
Mia Toivanen, partner, Owal Group Oy, tfn 040 566 7536, mia@owalgroup.com
Bild: Statsrådets kansli, Suvi-Tuuli Kankaanpää.
