Hur lyckades Sipiläs regering stärka konstens och kulturens roll inom social- och hälsovården?
En av de kulturpolitiska linjedragningarna i regeringen Sipiläs regeringsprogram var att stärka det under många år framvuxna samarbetet mellan konst, kultur och välmående. I en färsk rapport utvärdera Cupore hur denna målsättning har lyckats och under vilka förutsättningar konst- och kulturverksamhet kunde bli en etablerad del av social- och hälsovården.
Projektet som formats med grund i regeringsprogrammet syftade till att skapa nya verksamhetsformer för att göra upphandling av konst- och kulturtjänster smidigare inom social- och hälsovården. Målet var även att få social- och hälsovårdssektorn att delta i finansieringen av konsten och kulturen mer systematiskt och konsekvent samt att på längre sikt utveckla nya finansieringsmodeller.
Genom projektet erkändes konstens och kulturens betydelse och vikt för främjandet av välmående i högre grad än tidigare. Åtgärderna hade verkan på attityder, aktiverade aktörsfältet, skapade nya nätverk och ökade verksamhetens synlighet. Samarbetet och dialogen mellan hälso- samt konst- och kulturaktörerna ökade och förstärktes på olika håll i Finland, vilket främjade förståelsen av konstens och kulturens betydelse och efterfrågan inom hälsosektorn. I utvecklingsprojektet nådde man nya målgrupper, lyfte fram marginalgrupper i högre grad samt gav utrymme för social- och hälsotjänsternas brukares egna erfarenheter. Samtidigt samlade man in information om förutsättningarna för verksamhetens etablering och hinder såväl lokalt som på organisationsnivå.
Under spetsprojektets gång skedde ingen förflyttning av konstens och kulturens finansiering till social- och hälsovårdens budget, inte heller rotades konst- och kulturverksamhet i någon bred skala inom social- och hälsovården, även om förutsättningarna för detta uppfattades. Utvecklingsprojektens korta realiseringsperioder samt osäkerhetsfaktorerna kring landskaps och hälsovårdsreformen gjorde det besvärligt att bygga finansieringsmodeller för verksamhetens etablerande.
Enligt utvärderingen bör samarbetet mellan ministerierna vara starkare och mer konkret. Detta förutsätter att man i framtiden delar ansvaret för finansieringen, konkretiserar målen och integrerar dem i resultatavtalen (Centret för konstfrämjande, Institutet för hälsa och välfärd) samt till exempel genom att ta tillvara båda sektorernas sakkunskap vid planering och fördelning av statsanslag. Förverkligandet av tvärsektoriella projekt måste koordineras i samarbete med de olika sektorerna. De olika sektorernas gemensamma målsättningar bör vara tydlig avgränsade, tvärsektoriella och i linje med andra pågående program och projekt.
Konstens och kulturens integrering i främjandet av välmående bör ses som en hybridverksamhet som går över sektorsgränser och -nivåer, med en gemensam strävan efter att främja ett gott liv.
Rapporten med en sammanfattning på svenska kan laddas ner:
Jakonen, Olli ja Lahtinen, Emmi 2019. Taide, kulttuuri ja hyvinvointi. Hallitusohjelman kulttuurin kärkihankkeen arviointi: Prosenttitaiteen periaatteen laajentaminen yhteistyössä sosiaali- ja terveydenhuollon kanssa. Cuporen verkkojulkaisuja 53. Kulttuuripolitiikan tutkimuskeskus Cupore.
Bild: Lukas Budimaier/Unsplash.
