Cupores kulturpolitiska valöversikt, del 2: Hurdan kulturpolitik strävar partierna till under nästa valperiod?

Vi följer riksdagsvalet år 2023 i en serie på tre översikter.

Diskussionen om de kulturpolitiska målsättningarna tar fart nu på våren när riksdagsvalet i början av april närmar sig. Partierna tar upp viktiga målsättningar i sina valprogram, och vi koncentrerar oss på dessa i den här översikten. Hurdana är partiernas viktigaste kulturpolitiska målsättningar för kommande valperiod? Ger partierna vallöften om kultur vars genomförande man kan följa?[1] Vi analyserar de nuvarande riksdagspartiernas valprogram precis före valet.

Utöver valprogrammen har partierna i varierande grad kulturpolitiska specialprogram och linjedragningar om kultur i sina andra program. Genom dessa kommer man på ett bra sätt åt helhetsbilden av partiernas kulturpolitik, deras planer för framtiden samt mera detaljerade linjedragningar. Vi har gjort ett sammandrag i slutet av översikten av partiernas stora kulturpolitiska valfrågor och styr också till en speciell fördjupning i partiernas kulturpolitiska specialprogram.

Partiernas stora kulturpolitiska valfrågor

Just nu består Finlands riksdag av tio partier. Av dessa har åtta publicerat ett valprogram eller specialprogram riktat på valet som innehåller partiets viktigaste valteman och valfrågor.[2]

Kulturen nämns i alla valprogram (förutom Rörelse Nu) men tyngdpunkterna och omfattningen varierar. Teman som förenar de flesta partierna är tillgången och tillgängligheten till kulturtjänster och skyddandet av kulturarvet. Biblioteket, barnens kulturhobbyer och kulturen som en del av välfärden nämns i flera av valprogrammen.

Flera av partierna nämner i sina valprogram kulturbranschens återhämtning från coronapandemin. Kulturens betydelse över olika sektorsgränser har också blivit en vardaglig del av partiernas retorik. Även om vi i den här översikten koncentrerar oss på hur kulturen nämns, är kulturen på ett omfattande sätt en del av valprogrammens allmänna teman och målsättningar; åtgärderna inom de olika politiska områdena påverkar även kulturen.

Svenska folkpartiet, socialdemokraterna, de gröna och vänsterförbundet vill i sina valprogram lyfta fram kulturens statliga finansiering .[3] Kristdemokraterna vill att ”nivån på budgetanslagen för kulturverksamhet tryggas” ”säkerställa kulturens finansieringsnivå i budgeten” och samlingspartiet vill ”undvika inbesparingar på kulturutgifter”. Samlingspartiet och sannfinländarna föreslår ändå att finansieringen av Rundradion ska minska.

Många av de stora kulturpolitiska valfrågorna är kopplade till partiernas centrala tyngdpunkter och ideologi. Till exempel centern vill trygga kulturell närservice, samlingspartiet vill stärka den kreativa ekonomins verksamhetsförutsättningar och socialdemokraterna trygga de kulturella rättigheterna.

Endast vänsterförbundet och de gröna nämner konstnärerna i sina valprogram. De gröna vill öka konstnärsstipendierna och -pensionerna och vänsterförbundet vill att konstnärernas inkomster från konstnärligt arbete förbättras genom att konstinköp blir avdragsgilla i beskattningen.

Få konkreta löften

Många av partiernas valprogram är långa och har flera avsnitt. Centerns, kristdemokraternas, svenska folkpartiets och de grönas valprogram har ett eget kapitel för kulturpolitiken i sina valprogram. I socialdemokraternas och vänsterförbundets program behandlas kulturen omfattande i flera olika avsnitt.

Få av partierna ger konkreta kulturpolitiska vallöften. Flera partier skriver sina målsättningar i passiv och konditionalis: ”Inbesparingar på utbildning och kultur undviks” (saml.) ”Evenemangsbranscherna och de kreativa branscher måste erkännas som näringsverksamhet och näringspolitik” (de gröna) ”Vi håller fast vid resurserna för grundläggande konst- och musikutbildning för barn och ungdomar” (KD.) ”Trygga teatrarnas verksamhetsförutsättningar” (SFP.)

Det är tydligt att partierna har visioner, men många av partierna undviker att direkt lova någonting alls. Då genomförandet av kulturpolitiska målsättningar i praktiken är en summa av flera saker – som vi konstaterade i den föregående översikten – är ett undvikande av konkreta löften ett sätt att upprätthålla ett politiskt spelutrymme och, ifall målet inte uppfylls, undvika beskyllningar om brutna löften.

Retoriska undantag är samlingspartiet (som lovar att stärka kulturens och den kreativa ekonomins verksamhetsförutsättningar, utveckla kulturexporten och -turismen samt stärka kulturbranschen efter coronapandemin) samt de gröna (som lovar att försvara konstens och forskningens frihet och egenvärde). Socialdemokraterna förbinder sig till att ”statens finansiering till kulturen stiger till en procents nivå av budgeten”. Exemplen visar att även om löftet är konkret, kan det ändå vara formulerat på ett så allmängiltigt sätt att det inte går att följa upp förverkligandet.

Det bör tas i beaktande att partiernas kulturpolitiska specialprogram lyfter fram fler konkreta målsättningar än valprogrammen. De innehåller ofta åtgärder vars förverkligande är möjlig att undersöka: till exempel har centerns åtgärd om utvidgandet av hushållsavdragen så att ”arvodet betalat till konstnärer på hemmafester kan dras av i beskattningen”[4]. Intressant i de kulturpolitiska programmen är även betonandet av Rundradion och mediepolitiken som en del av den kulturpolitiska diskussionen. I den finländska förvaltningspraktiken hålls kulturpolitiken och YLE skilda från varandra.[5]

I linje med partianhängarna

Valprogrammen och de andra partiprogrammen är centrala i bildandet av partiernas profiler och i linjedragningen av målsättningar. Programmen är politiska handlingar som har betydelse för partiernas interna processer och partiernas anhängare. Valprogrammens målsättning är ett sätt för partierna att skilja sig från andra och tilltala sina egna anhängare.

Kulturåsikterna bland partianhängarna har kartlagts i enkätundersökningar, som vi senast behandlade i vår blogg under kommunalvalet. Akavas Specialorganisationer genomförde åter förra hösten en valundersökning som även granskade synpunkter på de finländska kulturtjänsterna.[6]  Undersökningen påvisade skillnader i de olika partianhängarnas inställningar:

”Speciellt vänsterförbundets men också de grönas anhängare visade sig vara mest positivt inställda i nästan alla kulturfrågor i undersökningen. Bland socialdemokraterna fanns näst mest anhängare som ansåg att kulturen är en basservice. Motsvarande fanns de mest kritiska rösterna bland sannfinländarna precis som i tidigare undersökningar. Attityderna bland samlingspartister var näst minst positiva till kultur.”[7]  

Tabellen visar att speciellt vänsterförbundets och de grönas anhängare ansåg att utbudet av kulturtjänster och en satsning på kulturtjänster var viktiga. Samlingspartister och sannfinländare hade i sin tur den negativaste inställningen till det offentliga utbudet av kulturtjänster och stöd.[8]

I ljuset av anhängarnas åsikter är det naturligt att speciellt vänsterförbundet och de gröna har omfattande kulturpolitiska linjedragningar i sina valprogram, medan samlingspartiets valprogram behandlar kulturpolitiken i ringa grad. Till skillnad från sannfinländarna har samlingspartiet ändå publicerat en skild vision om konst och kultur precis under valen. Sannfinländarna har inget valprogram alls där kulturpolitiken behandlas.

Partiernas kulturpolitiska ställningstaganden har betydelse då partierna har en central ställning i arbetet med att definiera och avgränsa kultur, formuleringen av lagstiftning och riktandet av offentligt stöd. Även om det inte skapas upprivande konflikter om kulturpolitik mellan de finländska partierna, har de ändå olika inställningar, målsättningar och visioner om vart den offentliga kulturpolitiken borde sikta. Skillnaderna påverkas i sin tur av partiernas ideologier som sträcker sig ända till deras grundande. Å andra sidan anpassar partierna sina synpunkter till det rådande åsiktsklimatet. Speciellt sannfinländarna har med början i sitt valprogram 2011 gjort skillnad till de andra partierna i delar av sin kulturpolitik. Uppfattningarna om kultur bland partiets anhängare är mera kritiska än inom andra partier. Även i andra nordiska länder har man iakttagit politisering av de kulturpolitiska frågorna.[9]

Tabell. Åsikter om kulturtjänster enligt partiunderstöd. Helt av samma åsikt-andelar i procent.[10] Källa: Akavan Erityisalat ry:n vaalitutkimus 2022, s. 8. Tabell direkt ur undersökningen; översiktens författare har inte tillgång till det ursprungliga materialet.

Inför valet och efter valet

Partierna strävar efter så mycket understöd och platser i riksdagen som möjligt i valet. Före valet gäller det att påvisa skillnader mellan partierna. Efter valet måste de partier som vill med i regeringen hitta gemensamma linjer med de andra partierna. Regeringsprogrammet är ett resultat av de här gemensamma linjerna och kompromisserna. Allmänt taget har linjedragningarna i partiernas valprogram blivit en del av regeringsprogrammet och till sist syns de i politikens innehåll.

Som vi beskrev i den föregående översikten har regeringsprogrammet blivit ett centralt dokument som definierar valperioden. Utöver partierna finns det flera andra instanser som vill påverka det här dokumentet.

Flera instanser inom konst- och kulturbranscherna [11] har publicerat sina kulturmålsättningar som siktar på regeringsförhandlingar och -program. Förvaltningen vill också påverka: undervisnings- och kulturministeriet har publicerat kulturpolitiska målsättningar som utarbetats av ämbetsmän med tanke på regeringsförhandlingarna, som innehåller exakta förslag till tilläggsfinansiering. Förvaltningens synpunkter hade en central betydelse för det föregående regeringsprogrammets kulturmålsättningar. Vid sidan om överflödet av olika målsättningar är det intressant att se hur samlingspartiet i sin färska kulturvision lägger uppmärksamheten på att förverkliga olika målsättningar:

”Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde har man under de senaste åren utarbetat flera program och strategier av hög kvalitet. Samlingspartiet anser att ett ständigt utredande inte längre främjar lösandet av branschens identifierade utmaningar, utan uppmärksamheten måste riktas på att genomföra redan gjorda åtgärdsförslag”[12]

Bildandet av regeringen – och regeringsprogrammet – förutses bli extra svårt den här våren. Även verksamhetsmiljöns situation är högst ovanlig. I framtidsarbetsgruppens rapport vill man stärka och återuppliva kulturbranschen efter coronapandemin som började för tre år sedan. Samtidigt försvåras den allmänna ekonomiska situationen av invasionskriget som Ryssland inledde i februari 2022. Enligt finansministeriets tjänstemannainlägg kräver läget för Finlands offentliga ekonomi att man gör svåra beslut. Införandet av välfärdsområden i början av 2023 påverkar kraftigt kommunekonomin och således också möjligheterna att finansiera kultur.[13]

Tredje delen i vår valöversikt koncentrerar sig på de kulturpolitiska linjedragningarna i det kommande regeringsprogrammet. Vi får se hur länge väntan kommer att bli på att programmet publiceras.

Riksdagspartiernas linjedragningar inför riksdagsvalet[14]

Samlingspartiet

Valprogrammet har fått namnet ”arbetslistan”. Få målsättningarna gällande kultur; centrala tyngdpunkter kreativ ekonomi, kulturexport samt kulturturism. MÅLSÄTTNINGAR VARS GENOMFÖRANDE KAN FÖLJAS UPP: att undvika inbesparingar på undervisnings- och kulturutgifter. I den alternativa budgeten föreslår partiet en nedskärning av YLE-finansieringen genom index- och moms-förändringar [15]. Partiet har publicerat en skild vision om konstens och kulturen framtid i mars 2023.

Rörelse Nu

Partiets valprogram innehåller inga löften gällande kultur. Partiet har inget skilt kulturpolitiskt program och kulturen nämns inte i partiets allmänna program.

Sannfinländarna

Partiet har varken publicerat något specifikt valprogram om kultur eller vallöften gällande kultur. I sin alternativa budget för år 2023 föreslår partiet nedskärningar på 25 procent och 144 miljoner euro på Rundradions verksamhet. Partiet har i sitt kultur- och mediepolitiska program som publicerades i början av 2020 redogjort sina kulturpolitiska målsättningar. MÅLSÄTTNINGAR VARS GENOMFÖRANDE KAN FÖLJAS UPP: En nedskärning av YLEs finansiering (i den alternativa budgeten). Partiet har publicerat ett kultur- och mediepolitiska program i början av 2020.

Centern i Finland

Valprogrammets centrala teman är försörjningsberedskapen, den offentliga ekonomin och försörjningskvoten. Kulturen är inte med på listan över de viktigaste handlingarna, även om närservice nämns. Målsättningar gällande kultur finns under ”Terveet ja paremmin voivat suomalaiset” (Friskare och välmående finländare) och ”Suomen kielen ja suomalaisen kulttuurin puolesta” (För det finska språket och den finländska kulturen). Det finns få kulturmålsättningar; centrala tyngdpunkter är nationell kultur, frivillig motionsverksamhet samt kulturens tillgång och tillgänglighet, läskunnighet och bibliotek. MÅLSÄTTNINGAR VARS GENOMFÖRANDE KAN FÖLJAS UPP: till exempel utökande av de nationella konstinstitutionernas turnéverksamhet. Partiet har år 2022 publicerat ett bildningsprogram gällande kulturpolitik.

Kristdemokraterna

Partiet vill i sitt valprogram stärka det fria bildningsarbetets roll som en form av utbildningsinstitution med låg tröskel. Ett separat kulturavsnitt ”Kulturen och motionen angår alla”, där betoningen ligger på rätten till kultur, kulturellt välbefinnande och bibliotek. Biblioteken är viktiga även i integrationen av invandrare. De kreativa branscherna nämns. MÅLSÄTTNINGAR VARS GENOMFÖRANDE KAN FÖLJAS UPP: att hålla fast i resurserna grundläggande musik- och konstutbildning för barn och unga, utveckla kulturella remiss- och motionsreceptmodeller och utöka dem till hela landet. Partiet har år 2021 publicerat ett kulturpolitisk program.

Svenska folkpartiet (SFP)

Kulturteman i valprogrammet hänger ihop med undervisning (grundläggande konstundervisning) och digitalisering av tjänster. Ett eget kulturavsnitt ”En levande och mångsidig kultur”, vars första underkapitel är koncentrerad på språkpolitik och det tvåspråkiga Finland. I det andra underkapitlet ”En levande kultursektor och mångsidiga motionsmöjligheter skapar välbefinnande” lyfter man bl.a. fram en ökning av kulturens andel av finansieringen, kulturbranschens återhämtning från coronapandemin, procentprincipen samt konst- och kulturinstitutionerna (speciellt teatrarna). MÅLSÄTTNINGAR VARS GENOMFÖRANDE KAN FÖLJAS UPP: partiet vill till exempel öka kulturbranschens andel av statsbudgeten i det långa loppet och uppdatera lagstiftningen gällande frilansare så att ett fungerande socialskydd tryggas även för dem. Partiets kulturpolitiska program är från år 2015.

Socialdemokraterna (SDP)

Valprogrammets kulturpolitiska avsnitt heter ”Kultur ökar välbefinnandet”. Kulturen ses som en del av samhällets försörjningsberedskap och kristålighet. De kreativa branscherna och kulturen måste förstärkas nu efter pandemin. De kulturella rättigheterna tillhör alla. Partiet förbinder sig till att ”statens finansiering av kulturen stiger till en procents nivå av budgeten”. Utöver detta lyfter man fram utvecklandet av hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen. MÅLSÄTTNINGAR VARS GENOMFÖRANDE KAN FÖLJAS UPP: statens finansiering av kulturen höjs till en procent av budgeten, Finlandsmodellen om hobbyverksamhet görs permanent. Partiet har år 2018 publicerat ett kulturpolitiskt program som täcker hela 2020-talet.

Makten tillhör folket

Partiet har varken publicerat något specifikt valprogram om kultur eller vallöften om kultur. I valprogrammet står det ”Partiet respekterar konst- och kulturlivet, speciellt sådant som stärker den nationella självkänslan och skapar välbefinnande åt medborgarna.”

Vänsterförbundet

Kulturmålsättningar i valprogrammets omfattande avsnitt ”Den rättvisa övergångens Finland”, där centrala teman är evenemangsindustrin och de kreativa branscherna, en ökning av kulturfinansieringen och konst till barn. I avsnittet ”Mänskliga rättigheter tillhör alla” nämns det samiska språket och kulturen samt rättigheten de som har svenska som modersmål har till ett eget språk och en egen kultur (bl.a. svenskspråkig litteratur och press). Kulturbranschen måste understödas nu efter coronapandemin. I avsnittet ”Varifrån får vi pengar?” nämns även utvecklandet av konstnärspolitiska instrument: konstnärernas inkomster från konstnärligt arbete måste förbättras så att en köpare av konst får ett skatteavdrag för konstförvärv. MÅLSÄTTNINGAR VARS GENOMFÖRANDE KAN FÖLJAS UPP: till exempel kulturens och konstens andel i statens budget höjs till en procent; man tar i bruk en kultursedel i hela landet med vilken skolklasser kan själva köpa de kulturtjänster de vill ha; finansieringen av understöd till film- och TV-produktion måste höjas och lagen om Finlands filmstiftelse måste förnyas; konstnärernas inkomster från konstnärligt arbete måste förbättras så att en köpare av konst får ett skatteavdrag för konstförvärv. Partiet har publicerat ett kulturpolitiskt program år 2018.

Gröna förbundet

Linjedragningar om kultur i valprogrammets avsnitt ”Ny blomstring för vetenskap, konst och kultur”, där man försvarar konstens och forskningens frihet och egenvärde. Kulturutbudet måste vara mångsidigt. Som målsättningar nämns bland annat en ökning av kulturfinansieringen, att konstnärsstipendierna och -pensionerna höjs, samt förstärkandet av kulturens roll som en del av statens och kommunernas livskrafts- och näringspolitik. I andra avsnitt nämns det karelska språket och den karelska kulturen. MÅLSÄTTNINGAR VARS GENOMFÖRANDE KAN FÖLJAS UPP: konstnärsstipendierna och -pensionerna höjs, en ansenlig nivåhöjning av statens konst- och kulturbudget. Partiet har publicerat ett skilt kulturmanifest och ett kulturpolitiskt program 2022.

Referens:

[1] Vi lyfter fram partiernas kulturpolitiska linjedragningar inför valet vars genomförande är möjlig att följa till exempel i förändringar i lagstiftningen, budgetförslag eller statistik ”I forskningslitteraturen ses vallöften vara sådana specifika åtgärder eller mål som partierna förbinder sig till i sina skriftliga valprogram, på sådant sätt att åtgärdernas genomförande och möjligheterna att nå målen är tydligt verifierbara.” (Ylisalo 2019, s. 223). Se Eduskuntavaalitutkimus 2019.  https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162429/OM_2020_05_SO.pdf?sequence=1&isAllowed=y) 
[2] Sannfinländarna har i stället för ett valprogram publicerat flera tematiska linjedragningar. Makten tillhör folket har inte publicerat ett valprogram.
[3] I Teostos färska enkät till sina medlemsorganisationer stödde så väl samlingspartiet, kristdemokraterna, socialdemokraterna, de gröna och vänsterförbundet en höjning av kulturbudgeten. Se https://www.teosto.fi/teostory/puolueet-kulttuurin-ja-taiteen-rahoitusta-taytyy-nostaa/
[4] Suomen Keskustan Sivistyspakka 2022, s. 21. https://keskusta.fi/wp-content/uploads/2022/07/Keskustan-sivistyspakka-kesa-2022.pdf  
[5] YLE är en central stödstruktur för kultur och de kreativa branscherna. Enligt de ekonomiska uppgifterna för 2021 använde YLE till exempel 22,5 miljoner euro av sina anslag till specialersättningar för musik och 36,6 miljoner för användningsrättigheter i Finland. Radions Symfoniorkester (RSO) är Rundradions orkester. År 2021 var kostnaderna för kultur, drama och underhållning sammanlagt 132,5 miljoner euro. Se https://yle.fi/aihe/s/10002503
[6] För undersökningen intervjuades sammanlagt 1 071 personer under tidsperioden 2–9.9.2022. Materialet samlades in via Gallup Kanava. Detta är en hushållspanel som Kantar Public använder, där en skilt rekryterad grupp svarar på frågor över internet varje vecka. Respondentgruppen motsvarar Finlands befolkning som fyllt 18 frånsett de som bor i landskapet Åland. Den statistiska felmarginalen är i medeltal 3,1 procentenheter åt båda hållen. Kulturfrågorna undersöktes senast 2021 och före det 2019, 2017, 2015, 2012, 2011 och 2008.
[7]  Se Nyhet 22.12.2022. Enkät: Suomalaiset arvostavat vankasti kulttuuria. https://www.akavanerityisalat.fi/uutishuone/uutiset/kysely_suomalaiset_arvostavat_vankasti_kulttuuria.21242.news
[8] Allmänt taget har ”de ideologiska avstånden vuxit märkbart, vilket signalerar en ökad polariseringen mellan partierna från år 2003 till idag” (Isotalo, Söderlund & von Schoultz 2019, s. 301). Se Eduskuntavaalitutkimus 2019. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162429/OM_2020_05_SO.pdf?sequence=1&isAllowed=y
[9] På basis av forskningsdata konsumerar en alltmer begränsad grupp människor kultur och den samhälleliga ställningen är en allt kraftigare faktor för kulturdeltagande. Det finns till och med fientlig inställning till kultur. Se https://yle.fi/a/74-20021527?utm_source=social-media-share&utm_medium=social&utm_campaign=ylefiapp
[10] Akavan Erityisalat ry:n vaalitutkimus 2022, s. 8. https://www.akavanerityisalat.fi/files/12692/Kansalaisten_kasitykset_kulttuurista_hyvasta_hallinnosta_ja_tyottomyysturvasta_2022.pdf
[11] Se t.ex. KULTA ry: https://kulttuurijataide.fi/kulttuuribudjetti-prosenttiin-vaatii-kulttuuriala/
[12] Se https://www.kokoomus.fi/sivistys-kasvaa-kulttuurista/
[13] Finansministeriets betänkande VaVM 37/2022 vp (13.12.2022) konstaterar att kulturen efter social- och hälsovårdsreformen är en av kommunernas viktigaste uppgifter, men att ”kommunekonomin ändå är kopplad till en osäkerhet orsakad av social- och hälsovårdsreformen, då reformen förändrar enskilda kommuners ekonomi oåterkalleligt och gör kommunernas ekonomiska marginal snävare”
[14]I Rörelse Nu:s valprogram nämns inte kulturen. Makten tillhör folket har inte publicerat något valprogram.
[15] I Programmet konstateras: ”En återgång till 2019 års nivå för YLE-indexet”; ”Vi tar bort företagsstödet: den sänkta momsen är 10 % för Rundradions ersättning från televisions- och radiofonden”

Bild: Hanne Salonen/ Riksdagen