Utvärdering av basservicen 2023: kulturtjänster

Denna rapport innehåller resultaten av basserviceutvärderingen av kommunernas kulturverksamhet 2023. Med kulturverksamhet avses verksamhet genom vilken kommunen främjar skapande och utövande av, tillgång till och bruk av kultur och konst samt konst- och kulturfostran och kulturarv (lagen om kommunernas kulturverksamhet 166/2019, 1 §).

Utvärderingen av basservicen är regionförvaltningsverkens lagstadgade uppgift. Genom utvärderingen som görs vartannat år följer man upp, övervakar och bedömer hur jämlik tillgången till basservice är i hela landet. Cupore har sedan 2016 genomfört en utvärdering av kommunernas kulturtjänster på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet deltar kommunerna i utvärderingen av basservicen.

Utvärderingen av den regionala tillgången till basservice 2023 gäller resurserna och förutsättningarna för kommunernas kulturverksamhet samt tillgången och tillgängligheten till kulturtjänster.

Innehåll

Slutsatser och åtgärdsförslag
Utvärderingsschema
Inledning
Utvärderingsmaterial
Sammanfattning
Vilka är kostnaderna för kommunens kulturverksamhet?
Hur genomför kommunen lagen om kommunernas kulturverksamhet?
Hurdana kulturtjänster tillhandahålls i kommunerna?
Vilka åtgärder vidtas i kommunen för att främja en jämlik toillgång och tillgänglighet till kulturtjänster?
Vilka förutsättningar har kommunerna för att ordna kulturverksamhet i framtiden?

Slutsatser och åtgärdsförslag

Slutsatser

• De totala kostnaderna för kommunernas kulturverksamhet (med undantag av bibliotekstjänsterna) uppgick 2022 till sammanlagt cirka 537 miljoner euro i kommunerna i Fastlandsfinland. Kommunerna satsar ekonomiskt särskilt på museitjänster (totalnettokostnader 137 mn euro) och tjänster inom allmän kulturverksamhet (118 mn euro). Nettokostnaderna för visuella konsttjänster var klart lägre än för de övriga granskade serviceklasserna (10 mn euro).
• Kulturverksamhetens nettokostnader per invånare var högre i urbana kommuner än i andra kommuner. Skillnaderna mellan medelvärdena per invånare i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner var minst i fråga om allmän kulturverksamhet.
• Kommunerna upplevde att de enligt uppgifterna i lagen om kommunernas kulturverksamhet främjar bäst utövandet av kultur och konst samt medborgarverksamhet i anslutning till dessa. Av de uppgifter som fastställts i lagen upplevde kommunerna att de sämst skapar förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet samt främjar kulturell växelverkan och internationell verksamhet. Urbana och tätbefolkade kommuner upplevde oftare än landsbygdskommuner att de genomförde de uppgiftsområden som nämns i lagen väl.
• Kommunerna samarbetar mångsidigt för att genomföra kulturtjänster. Aktörerna inom det fria bildningsarbetet är en betydande och mångsidig anordnare av kulturverksamhet och en resurs i kommunerna. År 2023 utnyttjades tjänster vid läroanstalter för fritt bildningsarbete i nästan alla kommuner och museitjänster användes av en klar majoritet av kommunerna. Teatrars och orkestrars experttjänster och andra tjänster utnyttjades oftast i urbana kommuner, dit dessa konst- och kulturinstitutioner koncentreras.
• Nästan alla kommuner i Fastlandsfinland tillhandahöll år 2023 kulturevenemang, grundläggande konstundervisning inom musikbranschen och annan kulturhobbyverksamhet samt gästande musikföreställningar i kommunen. Bestående och professionell verksamhet ordnades främst av urbana kommuner. Kommunerna ordnade och/eller stödde minst grundläggande konstundervisning inom arkitektur, mediekonst, cirkuskonst och ordkonst samt ordnade och/eller stödde konstnärsresidensverksamhet och professionell konstmuseiverksamhet.
• Nästan alla kommuner ordnar kulturtjänster på olika områden i kommunen, planerar kulturaktiviteter tillsammans med kommuninvånarna och beviljar understöd för kulturverksamhet som ordnas på olika håll i kommunen. Kommunerna strävar efter att främja särskilt barns och ungas deltagande i kulturverksamhet.
• Representanter för urbana kommuner ser framtiden för ordnande av kulturtjänster som positiv oftare än representanter för tätortskommuner och landsbygdskommuner. Kommunens ekonomiska läge, den åldrande befolkningen, det minskade invånarantalet samt förändringarna i finansieringen och styrningen på nationell nivå är utvecklingsförlopp som de kommunansvariga bedömer ha en central inverkan på ordnandet av kulturverksamheten i framtiden.

Åtgärdsförslag 

• Undervisnings- och kulturministeriet och Centret för konstfrämjande skapar förutsättningar för kommunernas kulturverksamhet och samarbetsnätverk genom att rikta medel och expertkompetens för att stödja kommunerna i genomförandet av lagen om kommunernas kulturverksamhet.
• Kommunerna ska avsätta tillräckliga resurser för ordnandet av kulturverksamhet, utnyttja tillgänglig expertkompetens och samarbeta mellan de olika kommunala sektorerna.

Utvärderingsschema

Tabell 1. Utvärderingsschema.

Inledning 

Utvärderingen av basservicen 2023 i fråga om kommunernas kulturverksamhet gäller resurser och förutsättningar samt tillgången och tillgängligheten till kulturtjänster. Indikatorer är kostnaderna för kulturverksamhet, kommunernas bedömningar av genomförandet av lagen om kulturverksamhet och förutsättningarna för kulturverksamhet, utbudet av kulturtjänster samt åtgärder för att främja en jämlik tillgång och tillgänglighet till kulturtjänster i kommunen.

Enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019) är det kommunernas uppgift att ordna kulturverksamhet. Med kommunens kulturverksamhet avses verksamhet genom vilken kommunen främjar skapande och utövande av, tillgång till och bruk av kultur och konst samt konst- och kulturfostran och kulturarv. När kommunerna ordnar uppgifter och tillhörande tjänster ska de beakta de lokala förhållandena och resurserna samt olika befolkningsgruppers behov.

Vid bedömningen av kommunernas kulturtjänster är det viktigt att observera att kommunerna kan ordna sin kulturverksamhet på olika sätt: själva, i samarbete med olika aktörer eller på annat sätt. Kommunerna har också en bred frihet i fråga om vilket innehåll och i vilken omfattning de ordnar kulturverksamhet. Det finns inte ett enda rätt sätt att ordna kulturverksamhet.

Kommunernas utgångspunkter och förhållanden för ordnandet av kulturtjänster varierar stort. Den professionella kulturverksamheten samt de stora konst- och kulturinstitutionerna koncentreras till de städer som har det största invånarantalet och som också har den största invånarbasen för användningen av tjänsterna.

Det förekommer också stora variationer i förvaltningsstrukturerna för kommunernas kulturverksamhet. Till exempel har antalet nämnder som endast koncentrerar sig på kulturfrågor minskat, och i allt fler kommuner har kulturfrågor inkluderats i en mer omfattande nämnd. (Ruusuvirta et. al. 2020). Enligt kulturens TEAviisari var kulturnämnden det organ som i regel ansvarar för kulturen endast i fem procent av kommunerna 2023. Oftast var det kulturansvariga organet bildningsnämnden eller motsvarande som ansvarade för kulturärenden i 39 procent av kommunerna. I en fjärdedel av kommunerna (23 %) var det kulturansvariga organet välfärdsnämnden eller motsvarande. (THL, 2023.)

Den föränderliga omvärlden, förändringarna i befolkningsstrukturen och strukturförändringarna inom kommunfältet medför stora utmaningar för kommunernas produktion av tjänster. Kommunerna kämpar bland annat med förändringar i befolkningsstrukturen och frågor som gäller den allmänna sociala ojämlikheten. Det ekonomiska läget i många kommuner är svårt och framtiden osäker. (Finansministeriet, 2017; 2024).

Bildningstjänsternas ställning som en del av kommunens servicehelhet har framhävts när ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendet överfördes från kommunerna till de nya välfärdsområdena från och med början av 2023. Det är viktigt att säkerställa att kommunernas och välfärdsområdenas servicekedjor och kontaktytor fungerar även i organiseringen av kulturtjänster (Jakonen & Ruokolainen, 2024). År 2023 hade cirka hälften av kommunerna strukturer mellan välfärdsområdet och kommunen där kulturverksamhet som främjar välfärd och hälsa behandlas (THL, 2023).

Utvärderingsmaterial

Som utvärderingsmaterial används Statskontorets statistik över kommunekonomin, resultaten av Institutet för hälsa och välfärds (THL) datainsamling Kultur i kommunens verksamhet 2023 (TEAviisari) samt en enkät riktad till kulturansvariga i Fastlandsfinland.

Kommunerna rapporterar årligen sina ekonomiska uppgifter till Statskontorets ekonomitjänst för kommuner och välfärdsområden. I utvärderingen utnyttjas kommunernas rapporterade nettodriftskostnader per serviceklass.

TEAviisari är en datainsamlingstjänst som används för att följa upp kommunernas kulturverksamhet som främjar välfärd och hälsa. 290 kommuner svarade på enkäten som genomfördes för tredje gången 2023. (Se https://teaviisari.fi/teaviisari/fi/tiedonkeruu/85).

Fram till den 15 februari 2024 besvarades Cupores enkät som riktats till Fastlandsfinlands kulturansvariga av 87 procent (256 kommuner) av alla kommuner i Fastlandsfinland (293 kommuner 2023). Antalet svar varierar något mellan olika frågor. Fördelningen av de kommuner som svarade på enkäten motsvarar väl fördelningen av alla kommuner i Fastlandsfinland beträffande den statistiska kommungrupperingen och RFV-områdena. (Tabell 2 och 3.)

Den statistiska kommungrupperingen delar in kommunerna i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Fördelningen av de svarande kommunerna är nästan densamma som fördelningen av alla kommuner i Fastlandsfinland. Av de kommuner som svarade är 58 procent landsbygdskommuner (59 % av alla kommuner i Fastlandsfinland), 22 procent tätortskommuner (22 %) och 20 procent urbana kommuner (20 %). (Tabell 2.)

Tabell 2. Fördelningen av kommunerna som svarat enligt kommuntyp.

Fördelningen av kommunerna per regionförvaltningsområde motsvarade mycket väl fördelningen av alla kommuner i Fastlandsfinland. Av de svarande kommunerna fanns 20 procent i RFV-området i Södra Finland, 15 procent i Östra Finlands RFV-område, 7 procent i Lapplands RFV-område, 15 procent i Sydvästra Finlands RFV-område, 30 procent i Västra och Inre Finlands RFV-område och 13 procent i Norra Finlands RFV-område. (Tabell 3.)

Tabell 3. Fördelningen av de svarande kommunerna enligt regionförvaltningsområde.

Sammanfattning

Utvärderingen av den regionala tillgången till basservice gäller resurserna och förutsättningarna för kommunernas kulturverksamhet samt tillgången och tillgängligheten till kulturtjänster.

Som utvärderingsmaterial används Statistikcentralens statistik över kommunekonomin, resultaten av Institutet för hälsa och välfärds (THL) datainsamling Kultur i kommunens verksamhet 2023 (TEAviisari) samt en enkät riktad till kulturansvariga i Fastlandsfinland som besvarades av 87 procent av kommunerna (256 kommuner) i Fastlandsfinland.

De totala kostnaderna för kommunernas kulturverksamhet (med undantag av bibliotekstjänsterna) uppgick 2022 till sammanlagt cirka 537 miljoner euro i kommunerna i Fastlandsfinland. I ljuset av kostnaderna satsar kommunerna ekonomiskt särskilt på museitjänster (totalnettokostnader 137 mn euro) och tjänster inom allmän kulturverksamhet (118 mn euro). Nettokostnaderna för visuella konsttjänster var klart lägre än för de övriga granskade serviceklasserna (10 mn euro). Nettokostnaderna för kulturverksamheten varierar avsevärt mellan olika kommuner.

Kommunerna upplevde att de enligt uppgifterna i lagen om kommunernas kulturverksamhet främjar bäst utövandet av kultur och konst samt medborgarverksamhet i anslutning till dessa. Av de uppgifter som fastställts i lagen upplevde kommunerna att de sämst skapar förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet samt främjar kulturell växelverkan och internationell verksamhet. Urbana och tätbefolkade kommuner upplevde oftare än landsbygdskommuner att de genomförde de uppgiftsområden som nämns i lagen väl.

I kommunerna utnyttjas experttjänster eller andra tjänster vid konst- och kulturinstitutioner samt läroanstalter för fritt bildningsarbete i varierande grad. År 2023 utnyttjades tjänster vid läroanstalter för fritt bildningsarbete i nästan alla kommuner och museitjänster användes av en klar majoritet av kommunerna. Teatrars och orkestrars experttjänster och andra tjänster utnyttjades oftast i urbana kommuner, dit dessa konst- och kulturinstitutioner koncentreras. Konst- och kulturinstitutionernas regionala verksamhet främjar utnyttjandet av tjänster i större utsträckning utanför deras egentliga hemort.

Aktörerna inom det fria bildningsarbetet är en betydande och mångsidig anordnare av kulturverksamhet och en resurs i kommunerna. De stöder och kompletterar kommunens övriga kulturverksamhet, i vissa fall är de vid sidan om biblioteket nästan den enda anordnaren av kulturverksamhet i kommunen. Det fria bildningsarbetet främjar kulturtjänsternas tillgänglighet, livslångt lärande, samhörighet och välfärd.

Nästan alla kommuner i Fastlandsfinland tillhandahöll år 2023 kulturevenemang, grundläggande konstundervisning inom musikbranschen och annan kulturhobbyverksamhet samt gästande musikföreställningar i kommunen. Bestående och professionell verksamhet ordnades främst av urbana kommuner. Kommunerna ordnade och/eller stödde minst grundläggande konstundervisning inom arkitektur, mediekonst, cirkuskonst och ordkonst samt ordnade och/eller stödde konstnärsresidensverksamhet och professionell konstmuseiverksamhet.

Kommunerna tillämpar olika åtgärder för att främja lika tillgång och tillgänglighet till kulturtjänster samt kulturdeltagande. Nästan alla kommuner ordnar kulturtjänster på olika områden i kommunen, planerar kulturaktiviteter tillsammans med kommuninvånarna och beviljar understöd för kulturverksamhet som ordnas på olika håll i kommunen. Kommunerna strävar efter att främja särskilt barns och ungas deltagande i kulturverksamhet.

Kommunerna ser rätt så positivt på framtiden för ordnandet av kulturtjänster. Det finns dock skillnader i förhållningssättet enligt kommuntyp. Betydligt fler representanter för urbana kommuner förhöll sig positivt till framtiden än representanter för tätortskommuner och landsbygdskommuner. Kommunens ekonomiska läge, den åldrande befolkningen, det minskade invånarantalet samt förändringarna i finansieringen och styrningen på nationell nivå är utvecklingsförlopp som de kommunansvariga bedömer ha en central inverkan på ordnandet av kulturverksamheten i framtiden.

Vilka är kostnaderna för kommunens kulturverksamhet?

Ordnandet av kulturtjänster finansieras i kommunerna i huvudsak med skatteinkomster, statsbidrag och verksamhetsintäkter från tjänsterna. Inom kulturverksamheten statistikförs kommunernas ekonomi som en del av den kommunala ekonomins datainsamling. Kommunerna och samkommunerna rapporterar sina årliga ekonomiska uppgifter till Statskontoret.

I denna utvärdering granskas kostnaderna för 2022, som var de senaste tillgängliga uppgifterna när denna utvärdering genomfördes. I utvärderingen granskas kostnaderna för följande tjänster: museitjänster, musiktjänster, grundläggande konstundervisning och verksamhet som stöder den grundläggande konstundervisningen, teater-, dans- och cirkustjänster, tjänster inom visuell konst och tjänster inom allmän kulturverksamhet. Dessa utgör en helhet av kostnaderna för kommunernas kulturverksamhet tillsammans med bibliotekstjänsterna, som granskas separat i utvärderingen av basservicen. Definitionerna av olika serviceklasser finns på Statskontorets webbplats.

Det bör observeras att serviceklasserna för datainsamlingen inom kommunekonomin har ändrats sedan den föregående basserviceutvärderingen. Exempelvis tjänsterna inom visuell konst specificerades inte tidigare som en egen serviceklass. Därmed kan kostnadsuppgifterna i alla serviceklasser inte direkt jämföras med kostnaderna under tidigare år. Även kommunernas skillnader i sättet att ordna tjänster och bokföringspraxis kan försämra uppgifternas jämförbarhet mellan olika serviceklasser.

Kulturverksamhetens nettokostnader 

I utvärderingen granskas de nettokostnader som fås när verksamhetens intäkter dras av från verksamhetskostnaderna. Nettokostnaderna beskriver således kommunernas faktiska finansieringsandel. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att kommunernas varierande sätt att ordna kulturtjänster också påverkar kostnaderna: man kan inte av kostnaderna direkt dra slutsatser om till exempel omfattningen av kommunernas kulturverksamhet eller den funktionella effektiviteten.

Kulturverksamhetens nettokostnader (med undantag av bibliotekstjänsterna) uppgick 2022 till sammanlagt cirka 537 miljoner euro i kommunerna i Fastlandsfinland. Av nettokostnaderna gällde cirka 137 miljoner euro museitjänster, 90 miljoner euro musiktjänster, 82 miljoner euro grundläggande konstundervisning (inklusive verksamhet som stöder den grundläggande konstundervisningen), 100 miljoner euro teater-, dans- och cirkustjänster, 10 miljoner euro tjänster inom visuell konst och 118 miljoner euro tjänster inom allmän kulturverksamhet. (Tabell 4.)

Efter den föregående basserviceutvärderingen har tjänsterna inom visuell konst avskilts till en egen serviceklass i insamlingen av kostnadsuppgifter. De kostnader som kommunerna bokförde i denna klass var 2022 betydligt lägre än de övriga granskade kostnaderna för kulturverksamheten. Till exempel i Kajanaland bokförde ingen kommun kostnader för tjänster inom visuell konst. (Tabell 4.)

Nettokostnaderna för kommunernas kulturverksamhet utgör i sin helhet en liten andel av kommunernas totala nettokostnader. Till exempel utgjorde tjänsterna inom allmän kulturverksamhet sammanlagt 0,2 procent av nettokostnaderna för kommunerna i Fastlandsfinland 2022. De sammanlagda nettokostnaderna för kommunerna i Fastlandsfinland uppgick till cirka 36,9 miljarder euro.

Tabell 4. Nettokostnader för kulturverksamheten 2022, €.

Nettokostnader per invånare 

I granskningen av kostnaderna per invånare framkommer betydande variationer i kostnaderna för kulturverksamheten i olika kommuner och serviceklasser. I urbana kommuner var medeltalet av alla granskade nettokostnader per invånare 2022 högre än i tätortskommuner eller landsbygdskommuner. (Tabell 5.)

I alla kommuner i Fastlandsfinland var medeltalet av museitjänsternas nettokostnader per invånare 9,9 euro, musiktjänsternas 3,8 euro/invånare samt teater-, dans- och cirkustjänsternas 3,8 euro/invånare. Särskilt för dessa serviceklasser var medeltalet av nettokostnaderna per invånare i urbana kommuner klart högre än i andra kommuner. Till exempel var medeltalet för nettokostnaderna per invånare 2022 för teater-, dans- och cirkustjänsterna i urbana kommuner 17,8 euro/invånare, i tätortskommuner 0,5 euro/invånare och i landsbygdskommuner 0,2 euro/invånare. (Tabell 5.)

Medeltalet för nettokostnaderna per invånare för grundläggande konstundervisning i kommunerna i Fastlandsfinland var 13,7 euro/invånare. Medeltalet var betydligt lägre i landsbygdskommuner (9,9 euro/invånare) än i tätortskommuner (18,7 euro/invånare) eller i urbana kommuner (19,7 euro/invånare). (Tabell 5.)

Medeltalet för nettokostnaderna per invånare för tjänster inom visuell konst var 0,7 euro/invånare i kommunerna i Fastlandsfinland 2022. Medeltalet var betydligt lägre än andra granskade serviceklasser för kulturverksamhet. Medeltalet för nettokostnaderna per invånare för tjänster inom visuell konst var lågt i alla typer av kommuner, men i urbana kommuner var medeltalet (1,5 euro/invånare) något högre än i andra kommuner. (Tabell 5.)

Medeltalet för nettokostnaderna per invånare för tjänster inom allmän kulturverksamhet i kommunerna i Fastlandsfinland var 17,8 euro/invånare. Medeltalen för tjänster inom allmän kulturverksamhet varierade minst mellan olika typer av kommuner. På motsvarande sätt som i andra serviceklasser var medeltalet för landsbygdskommuner (16,6 euro/invånare) dock lägre än för tätortskommuner (19,1 euro/invånare) eller urbana kommuner (20,1 euro/invånare). (Tabell 5.)

År 2022 varierade de genomsnittliga nettokostnaderna per invånare för allmän kulturverksamhet, museitjänster, musiktjänster, teater-, dans- och cirkustjänster samt tjänster inom visuell konst mellan 1 och 212 euro.

Granskat per RFV-område fanns det inga betydande skillnader i medeltalen för nettokostnaderna per invånare 2022. Ur kostnadssynpunkt verkar skillnaderna mellan kommunerna bero mer på hur urban kommunen är än på det geografiska läget. Granskningen av medelvärdena för nettokostnaderna per invånare per RFV-område visar dock vissa regionala skillnader i verksamhetens fokusområden. Ur genomsnittliga kostnadernas synpunkt framhävdes till exempel 2022 den grundläggande konstundervisningen i RFV-området i Västra och Inre Finland, museitjänsterna i RFV-området i Södra Finland och den allmänna kulturverksamheten i RFV-områdena i Lappland och Norra Finland. (Tabell 5.)

Tabell 5. Genomsnittliga nettokostnader per invånare för kommunernas kulturverksamhet 2022.

Hur genomför kommunen lagen om kommunernas kulturverksamhet?

Den reviderade lagen om kommunernas kulturverksamhet trädde i kraft 2019. I lagen föreskrivs bland annat om ordnandet av kommunens kulturverksamhet samt om dess mål, uppgifter, samarbete, invånarnas deltagande, produktion av information samt utvärderingen av verksamheten.

Bedömningen av genomförandet av lagen om kommunernas kulturverksamhet grundar sig här på kommunernas egna synpunkter på hur deras uppgifter genomförs. Utöver den allmänna bilden granskas i synnerhet genomförandet av två uppgifter: främjandet av kultur och konst som en del av den lokala och regionala livskraften samt skapandet av förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet. I fråga om det förstnämnda behövdes mer information om sätten att främja livskraften. Den senare uppgiften har sedan 2019 konstaterats förverkligas särskilt svagt i många kommuner.

Lagen om kommunernas kulturverksamhet betonar samarbete (7 §). För att främja lagens mål och fullgöra kommunens uppgifter ska det i kommunen finnas samarbete mellan kommunens olika sektorer. Dessutom ska kommunerna främja verksamhet enligt lagens mål och uppgifter i samarbete med andra kommuner, välfärdsområden, myndigheter och landskapet samt aktörer inom kultur- och konstbranschen och andra sektorer. I utvärderingen granskas genomförandet av samarbetet med hjälp av uppgifterna i TEAviisari samt svaren från kommunenkäten.

Genomförandet av uppgifterna i lagen om kommunernas kulturverksamhet

I lagen om kommunernas kulturverksamhet (3 §) finns en lista på flera olika uppgifter som kommunerna ska genomföra för att ordna kulturverksamhet. Respondenterna i kommunenkäten ombads bedöma hur respektive uppgift har fullföljts i respondentens kommun 2023. Bedömning begärdes på en skala från 1 (mycket dåligt) till 5 (mycket väl).

I ljuset av medelvärdena förverkligas oftast främjandet av kultur- och konstutövande samt tillhörande medborgarverksamhet (medelvärde 4,0), upprätthållandet och användningen av kulturarvet samt främjandet av verksamhet som stöder och utvecklar den lokala identiteten (3,9) samt främjandet av kultur och konst som en del av invånarnas välfärd och hälsa, delaktighet och samhörighet (3,9) (Tabell 6). Motsvarande uppgifter bedömdes oftast genomföras väl även 2019 (Regionförvaltningsverket 2019).

I ljuset av svaren förverkligades 2023 särskilt väl främjandet av upprätthållandet och användningen av kulturarvet samt verksamhet som stöder och utvecklar den lokala identiteten. En fjärdedel av de som svarat (25 %) bedömde att dessa förverkligades mycket väl 2023 (Figur 1).

2023 förverkligades sämst främjandet av kulturell växelverkan och internationell verksamhet (medelvärde 2,8) samt skapandet av förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet (2,8) (Tabell 6). Motsvarande uppgifter genomfördes sämst i kommunerna även 2019. För båda uppgifterna var medelvärdet för utfallsbedömningarna 2023 betydligt lägre i landsbygdskommuner (2,6) än i tätortskommuner eller urbana kommuner. I landsbygdskommunerna var medelvärdet (3,9) högre än i andra kommuner endast när det gäller främjandet av kultur och konst som en del av invånarnas välfärd och hälsa, delaktighet och samhörighet. (Tabell 6.)

Tabell 6. Utvärdering av genomförandet av lagen om kommunernas kulturverksamhet 2023 enligt kommuntyp.

Figur 1. Utvärdering av genomförandet av lagen om kommunernas kulturverksamhet 2023.

Främjande av kultur och konst som en del av den lokala och regionala livskraften

Kommunerna ska främja kultur och konst som en del av invånarnas välfärd och hälsa, delaktighet och samhörighet samt den lokala och regionala livskraften (166/2019, 3 §). Begreppet livskraft är omfattande och mångfacetterat. I regeringens proposition om lagen om kommunernas kulturverksamhet kopplas uppföljningen av livskraften till exempel till antalet företag och konstnärer inom konst- och kulturbranschen, omsättningen och sysselsättningen samt indikatorerna för kulturevenemang och kulturturism. Livskraften är därmed på många sätt kopplad till aktörernas aktivitet och kommunens dragningskraft. I denna utvärdering av basservicen utreddes genom en enkät kommunernas synpunkter på främjandet av kultur och konst som en del av den lokala och regionala livskraften.

Kommunerna ombads att först i det öppna textfältet beskriva på vilket sätt kultur och konst ingick i främjandet av den lokala och regionala livskraften i den egna kommunen 2023. Svaren gav en mycket mångsidig bild av sambanden mellan konst och kultur samt livskraft.

Största delen av kommunerna nämnde evenemang i sina svar. Evenemangsverksamheten är sysselsättande och medför samarbete med företag, ökad trivsel för invånarna samt lockar turister. Genom att marknadsföra evenemang kan kommunerna också skapa och utveckla sin egen profil. Även offentlig konst nämndes i svaren som en form av kulturverksamhet som kombinerar investeringar och ökad trivsel för invånarna.

Evenemangen gav invånare och deltagare upplevelser och förbättrade välbefinnandet, förde med sig turister och serviceanvändare till kommunen samt förbättrade kommunens drag- och hållkraft. [Kommunsvar]

Olika kulturevenemang på orten medför publik, dragningskraft, aktiviteter och kunder för företagen. [Kommunsvar]

En stor del av kommunerna lyfte också fram konstens och kulturens inverkan på invånarnas trivsel, deltagande, samhörighet och aktivitet. Ur denna synvinkel ökar konst- och kulturverksamheten livskraften genom att ge invånarna upplevelser samt möjligheter att delta. I svaren lyfte man också fram konstens och kulturens betydelse för främjandet av invånarnas välbefinnande och integration av nya invånare.

En mångsidig, samarbetsvillig och inkluderande kultur- och konstverksamhet skapade samhörighet, innovationer, aktiviteter, upplevelser och förhoppningar samt upprätthöll funktionsförmågan i vår kommun. [Kommunsvar]

Kulturaktörernas och föreningarnas hobby- och framträdandemöjligheter gav upplevelser av gemensam verksamhet och deltagande. [Kommunsvar]

Stöd till lokala konstnärer och kulturgrupper stödde kreativt skapande och kulturutbud, vilket lockade folk från kommunen och närområdet. [Kuntavastaus]

Många av de svarande kommunerna lyfte fram kopplingen mellan livskraft och näringsverksamhet. Konst och kultur ansågs främja kulturturismen, förbättra kommunens image, öka investeringarna samt locka besökare och nya invånare till kommunen. Konst- och kulturverksamheten sysselsätter direkt konstnärer och andra yrkespersoner inom branschen samt indirekt experter inom många andra branscher. I många kommuner samarbetade kultursektorn intensivt med till exempel närings- och turistbranscherna.

Stadens turismattraktionskraft grundar sig på besökarna på konstmuseet, konstutställningarna och kulturevenemangen (på årsnivå ca 90 000–100 000 besökare). Konst- och kulturturismens inverkan på den direkta turistinkomsten på årsnivå är 12,82 miljoner euro (utvärderingen 2022). [Kommunsvar]

Kommunens evenemangsproduktion har ökat även andra aktörers evenemangsproduktion och lokala företagare har betonat att evenemangen ökar användningen av deras tjänster och därmed omsättningen. Kommunen har ordnat gemensamma evenemang med många aktörer. I och med kommunens evenemang och den aktiva marknadsföringen samt summan av andra faktorer (reducerad skattesats, tomtförsäljning) har kommunen fått något fler invånare och i kommunens rekrytering kan man se ett intresse för kommunens arbetsplatser. [Kommunsvar]

Aktiveringen och främjandet av lokalt och regionalt samarbete och nätverk kopplades i många kommuner till de effekter som främjar konst- och kulturverksamhetens livskraft. Konst- och kulturverksamhet genomförs i mångsidiga lokala och regionala nätverk. Aktiv föreningsverksamhet betonades i många svar som en central livskraftsfaktor, vilket också är kopplat till enskilda invånares aktivitet och trivsel. Nätverken och samarbetet upprätthålls och byggs upp inte bara som en del av den bestående verksamheten utan också genom mångsidig projektverksamhet.

I byarna utövas samarbetsformer med invånarföreningar och företagare samt människor och föreningar inom konst- och kulturbranschen, vilket skapar livskraft och dragningskraft även för byarna. [Kommunsvar]

Sambandet mellan konst och kultur och hållkraften fick också enskilda omnämnanden i svaren: nämligen att invånarna trivs i sin hemkommun och också återvänder till kommunen till exempel efter studierna. I svaren kopplades särskilt kulturutbudet för barn och unga till främjandet av hållkraften och därigenom livskraften i vidare bemärkelse.

Integration av konst och kultur i utbildningen stimulerade en kreativ miljö för unga, vilket långsiktigt kan bidra till att fler unga stannar kvar eller flyttar tillbaka kommunen. [Kuntavastaus]

Konst och kultur ger stor massmedial synlighet. Kulturutbudet används i marknadsföringen för att få nya inflyttare. Satsningen på konst och kultur för barn och unga är stor, grundläggande konstundervisning, ungdomsshower, familjeevenemang, konst och kulturklubbar. Allt detta viktigt för ortens attraktivitet, ”pitovoima” och kreativitet. [Kuntavastaus]

Utöver det öppna textfältet ombads kommunerna bedöma påståenden om kulturverksamhetens roll som en del av genomförandet av olika livskraftsrelaterade frågor i kommunen. Varje påstående bedömdes på skalan 1 (inte alls viktigt) till 5 (mycket viktigt). Kommunerna kunde också välja alternativet vet ej.

Kommunernas åsikter om kulturverksamhetens roller i olika typer av kommuner var mycket likartade. Oftast ansågs kommunens kulturverksamhet ha en viktig eller mycket viktig roll i främjandet av invånarnas välbefinnande, samhörighet och aktivitet (alternativ 4 eller 5). Detta svarade över 95 procent av kommunerna. I nästan alla kommuner ansågs kulturverksamhetens roll vara minst ganska viktig också för att locka turister och nya invånare, stärka invånarnas resiliens och demokrati, erbjuda lösningar på kommunens framtida utmaningar samt för att främja näringsverksamheten. (Figur 2.) I svaren förekom inga betydande skillnader mellan kommuner i olika statistiska kommungrupper eller olika RFV-områden.

Figur 2. Kommunernas synpunkter på kulturverksamhetens roller i kommunen.

Förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet

Kommunerna ska skapa förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet (166/2019, 3). Denna uppgift förverkligas dåligt särskilt i landsbygdskommuner. I denna utvärdering av basservicen utreddes genom en enkät kommunernas synpunkter på metoder för att skapa förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet i kommunerna.

Kommunerna ombads först bedöma fem påståenden i anknytning till uppgiften på skalan helt av annan åsikt – helt av samma åsikt. De svarande var oftast av samma åsikt om att det finns många möjligheter i utvecklingen av kommunorganisationens samarbete med konstnärer och andra aktörer inom konstbranschen. Tre av fyra av de svarande kommunerna (76 %) var av denna åsikt. Över 70 procent ansåg också att kommunens kulturverksamhet har tillräcklig kompetens för att skapa förutsättningar för konstnärligt arbete och konstnärlig verksamhet. (Figur 3.)

Påståendet om ansvaret för att främja det konstnärliga arbetet och den konstnärliga verksamheten delade de svarande kommunernas åsikter. 32 procent var av annan åsikt och 38 procent av samma åsikt om att det vore bättre om skapandet av förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet inte skulle höra till kommunens uppgifter utan att det skulle skötas av andra instanser (såsom staten). Man var av annan åsikt i synnerhet i urbana kommuner (60 % av de svarande urbana kommunerna, n=50). Däremot ansåg en större andel av landsbygdskommunerna (45 % av de svarande landsbygdskommunerna, n=146) att det vore bättre att skapandet av förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet skulle höra till någon annans än kommunens uppgifter. Granskat enligt RFV-område tillhörde de kommuner som var av annan åsikt om påståendet särskilt till Södra Finlands RFV-område (46 % helt eller delvis av annan åsikt).

Kommunernas svar skiljde sig också i påståendet att professionella konstnärer och deras arbete uppskattas i kommunens beslutsfattande. Av de svarande var 43 procent av samma åsikt och 27 procent av annan åsikt om påståendet. En större andel av de urbana kommunerna (50 %) var av samma åsikt jämfört med tätortskommunerna (40 %) eller landsbygdskommunerna (40 %).

Över hälften (52 %) av de svarande kommunerna var av annan åsikt och en tredjedel (31 %) var av samma åsikt om att kommunen har tillräckliga resurser för att skapa förutsättningar för konstnärligt arbete och konstnärlig verksamhet. En större andel av de urbana kommunerna (42 %) och tätortskommunerna (40 %) var av samma åsikt jämfört med landsbygdskommunerna (25 %). Granskat enligt RFV-område upplevde i synnerhet kommunerna i Södra Finlands RFV-område (66 % helt eller delvis av annan åsikt) och Sydvästra Finlands RFV-område (65 %) att de inte har tillräckliga resurser för att skapa förutsättningar för konstnärligt arbete och konstnärlig verksamhet.

Figur 3. Kommunernas bedömningar av främjandet av konstnärligt arbete och konstnärlig verksamhet i kommunen 2023 enligt region och kommuntyp. 

Metoderna för att skapa förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet i kommunerna år 2023  tillfrågades separat med en flervalsfråga. I frågan listades sju metoder och dessutom kunde kommunerna komplettera med ett annat alternativ. De svarande kunde välja flera alternativ. Kommunerna hade också möjlighet att svara att kommunen inte skapade förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet. I ett sådant fall ombads kommunen motivera sitt svar.

År 2023 erbjöd kommunerna oftast professionella konstnärer/konstnärliga samfund möjligheter att visa upp sina arbeten/sin konst för allmänheten (85 % av kommunerna), samarbetade med aktörer inom konstbranschen (78 %) samt köpte tjänster/verk av konstnärer/konstnärliga samfund (70 %). (Figur 4.) Granskat enligt RFV-område användes dessa metoder särskilt ofta i kommunerna i Norra Finlands RFV-område.

Över hälften av kommunerna (61 %) erbjöd konstnärer arbetstillfällen och beviljade stipendier och/eller understöd (t.ex. stipendier för konstnärligt arbete eller understöd till professionella föreningar inom konstbranschen). Mer sällsynt var stödet till konstnärer på annat sätt än direkt ekonomiskt (arbetslokaler, utbildning, rådgivning mm.) (46 % av kommunerna) samt koordinering av samarbetet och nätverkandet mellan aktörerna inom konstbranschen (41 %). (Figur 4.)

Alla alternativ för att främja professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet som anges i enkäten var vanligast bland urbana kommuner och mest sällsynt bland landsbygdskommuner.

Sex procent av kommunerna skapade förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet 2023 på andra sätt, såsom genom att tillhandahålla lokaler och hyresnedsättningar, genom procentprincipen för konst samt med gemensam kommunikation och marknadsföring.

Fem kommuner svarade att de inte skapade förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet 2023. Alla dessa kommuner är landsbygdskommuner. Kommunerna ligger i RFV-områdena i Östra Finland och Västra och Inre Finland. Som orsaker till situationen angavs avsaknad av personalresurser, en knapp kulturfinansiering samt att det i kommunen knappt finns någon professionell konstnärlig verksamhet.

Figur 4. Skapa förutsättningar för professionellt konstnärligt arbete och professionell konstnärlig verksamhet i kommunerna 2023 enligt region och kommuntyp. 

Samarbete

Enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet (7 §) ska kommunen med beaktande av lokala omständigheter och resurser främja verksamhet som följer syftena och uppgifterna enligt lagen i samverkan med andra kommuner, myndigheter och landskap samt med aktörer inom kultur- och konstsektorn och andra sektorer. I lagens tredje paragraf konstateras dessutom att vid ordnandet av kommunernas kulturverksamhet ska tillräcklig och mångsidig expertkompetens anlitas.

I anslutning till samarbetet och expertkompetensen granskas hur kommunerna utnyttjar experttjänster eller andra tjänster vid konst- och kulturinstitutioner och läroanstalter för fritt bildningsarbete vid ordnandet av kulturverksamhet (THL 2023). Dessutom granskas kommunernas synpunkter på det fria bildningsarbetets roll och betydelse i kommunens kulturverksamhet.

I kommunerna utnyttjades 2023 experttjänster eller andra tjänster vid konst- och kulturinstitutioner samt läroanstalter för fritt bildningsarbete i varierande grad. Användningen av tjänsterna påverkas i hög grad av om det i kommunen finns organisationer inom det fria bildningsarbetet eller konst- och kulturinstitutioner som antingen bedrivs av kommunen själv eller vars verksamhet ordnas av privata aktörer.

Experttjänster eller andra tjänster vid läroanstalter för fritt bildningsarbete användes i nästan alla kommuner 2023. Däremot varierade utnyttjandet av konst- och kulturinstitutionernas (museer, teatrar, orkestrar) tjänster enligt kommuntyp och RFV-område. Museernas experttjänster eller andra tjänster hade 2023 utnyttjats av en klar majoritet (70 %) av alla kommuner; av nästan alla (93 %) urbana kommuner, tre av fyra tätortskommuner och en majoritet (60 %) av landsbygdskommunerna. Däremot hade teatrars och orkestrars tjänster utnyttjats klart mest i urbana kommuner, där dessa konst- och kulturinstitutioner oftast också är belägna. (Figur 5.)

Konst- och kulturinstitutionernas regionala verksamhet främjar utnyttjandet av tjänster i större utsträckning utanför institutionernas egentliga hemort. Granskningen enligt RFV-område visar att en genomsnittligt större andel av kommunerna i Lapplands och Norra Finlands RFV-områden hade utnyttjat museernas och teatrarnas experttjänster eller andra tjänster i sin verksamhet 2023. Av kommunerna i Lapplands RFV-område hade en klart större andel än andra områden också utnyttjat orkestertjänster. (Figur 5.)

Figur 5. Utnyttjandet av experttjänster eller andra tjänster vid konst- och kulturinstitutioner samt läroanstalter för fritt bildningsarbete vid ordnande av kommunens kulturverksamhet (andel av dem som utnyttjat tjänsterna).

I enkäten till kommunerna ombads respondenterna bedöma vilken betydelse aktörerna inom det fria bildningsarbetet har för ordnandet av kulturverksamhet. Läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter och studiecentraler. Betydelsen bedömdes på skalan 1 (inte alls betydande) – 5 (mycket betydande).

Nästan alla (91 %) av de svarande kommunerna bedömde att aktörerna inom det fria bildningsarbetet har en rätt stor eller mycket stor betydelse för ordnandet av kulturverksamhet i kommunen. Det fanns inga betydande skillnader i bedömningarna enligt RFV-område. I Lapplands RFV-område bedömde alla svarande kommuner att aktörer inom det fria bildningsarbetet har minst en rätt stor betydelse vid ordnandet av kulturverksamhet i kommunen. I RFV-områdena i Södra Finland och Östra Finland fanns det däremot enskilda kommuner som bedömde att betydelsen av det fria bildningsarbetet var mycket liten. (Figur 6.)

Figur 6. Bedömning av betydelsen av aktörer inom det fria bildningsarbetet vid ordnande av kulturverksamhet i kommunen.

Kommunerna ombads att närmare redogöra för det fria bildningsarbetets roll och betydelse i kommunens kulturverksamhet. Svaren visar att aktörerna inom det fria bildningsarbetet har många olika roller och betydelser i kommunernas kulturverksamhet.

Utifrån svaren erbjuder aktörer inom det fria bildningsarbetet mångsidig och sektorsövergripande undervisnings-, hobby- och kursverksamhet och ordnar föreläsningar, möten och evenemang både självständigt och i samarbete med andra aktörer. Vid många läroanstalter ordnas också grundläggande konstundervisning. Aktörerna inom det fria bildningsarbetet är viktiga aktörer som möjliggör självständiga konstnärliga aktiviteter samt främjar livslångt lärande och välbefinnande. I vissa kommuner har en aktör inom det fria bildningsarbetet en stark roll som upprätthållare och främjare av den lokala kulturtraditionen.

Exempel på aktiviteter som ordnas [av läroanstalten för fritt bildningsarbete] är många kurser i traditionell hantverk som på ett kraftigt sätt lyfter fram områdets särskilda hantverkstekniker och -material. [Kommunsvar]

Utifrån principen om livslångt lärande främjar det fria bildningsarbetet en mångsidig utveckling av människorna och det ordnas utbildning som stöder samhällets enhetlighet, jämlikhet och ett aktivt medborgarskap. [Kommunsvar]

Aktörer inom det fria bildningsarbetet stöder och kompletterar kommunens övriga kulturverksamhet, och i vissa kommuner är de vid sidan om biblioteket nästan den enda anordnaren av kulturverksamhet. I synnerhet i mindre kommuner bidrar aktörerna inom det fria bildningsarbetet till att kulturutbudet är regelmässigt och kontinuerligt. Samtidigt sysselsätter de bland annat konstnärer. I vissa fall har också föreningsverksamheten inom konstbranschen organiserats i anslutning till läroanstaltens verksamhet eller så stöder läroanstalten i övrigt föreningsaktörerna i området. Många slags grupper (t.ex. körer, teatrar och orkestrar) som verkar i anslutning till eller i intensivt samarbete med läroanstalterna är gemensamma samlingsplatser och uppträder ofta på lokala sammankomster och evenemang utöver sina egna konserter.

Kommunens egna och de kommunala organisationernas resurser är knappa, så det fria bildningsarbetets betydelse för tillgången till konst i en liten kommun är viktig. [Kommunsvar]

Medborgarinstitutets betydelse för ordnandet av kulturverksamheten är mycket stor. Ett medborgarinstitut som verkar tillsammans med grannkommunen möjliggör ett mångsidigt kursutbud som en liten kommun inte kan ordna ensam. [Kommunsvar]

Medborgarinstitutet har stor betydelse för organiseringen av verksamheten. Tyvärr finns det egentligen inga andra aktörer. [Kommunsvar]

Det fria bildningsarbetet främjar kulturverksamhetens tillgänglighet i kommunerna på många sätt. Aktörer inom det fria bildningsarbetet ordnar verksamhet med låg tröskel, där utbudet är förmånligt för många olika befolkningsgrupper. Enligt svaren från kommunerna är verksamheten populär och når till exempel olika åldersgrupper väl. I många kommuner är det fria bildningsarbetet en viktig (eller till och med den enda) aktör i synnerhet när det gäller hobbyverksamhet för vuxna. Verksamheten ordnas ofta i olika kommunområden, i vissa fall över kommungränserna.

Det fria bildningsarbetet erbjuder sådana kulturintressen som annars inte skulle vara möjligt att få tillgång till på en ganska avlägsen ort. [Kommunsvar]

Medborgarinstitutets verksamhet upptäcks ofta inte – den finns och har alltid funnits – men om antalet grupper minskas eller priserna höjs betydligt kan de negativa effekterna vara oväntat stora. Gruppernas verksamhet som en faktor som ökar välbefinnandet är betydande. [Kommunsvar]

Hurdana kulturtjänster tillhandahålls i kommunerna?

Utbudet av kulturtjänster beskriver tillgängligheten, det vill säga hur mycket och hurdana kulturtjänster kommunen tillhandahåller. Dessutom återspeglar utbudet kommunernas olika tyngdpunkter och profiler i ordnandet av kulturverksamheten.

I denna utvärdering tillfrågades kommunerna hurdana kulturtjänster de ordnade eller stödde 2023. Till anordnandet räknades tjänster som ordnas av kommunerna själva eller i samarbete med andra aktörer/kommuner. Till stödet räknades stöd för tjänster till exempel genom understöd eller stipendier samt köp av tjänster.

År 2023 ordnades och/eller stöddes mest gästande musikföreställningar i kommunerna (96 % av de svarande kommunerna). Det var också mycket vanligt att ordna och/eller stödja kulturevenemang (95 %), ledd hobbyverksamhet för barn och unga (94 %), grundläggande konstundervisning inom musikbranschen (92 %), gästande scenkonstföreställningar (92 %) samt handledd hobbyverksamhet för vuxna (91 %). (Figur 7.)

Minst ordnades och/eller stöddes grundläggande konstundervisning inom arkitektur (9 %), mediekonst (15 %), cirkuskonst (18 %) och ordkonst (23 %). Det var också ovanligt att ordna och/eller stöda konstnärsresidensverksamhet (18 %) samt professionell konstmuseiverksamhet (24 %).

Ungefär en fjärdedel (24 %) av de svarande ordnade och/eller stödde någon annan form av kulturverksamhet än en sådan som angetts färdigt i frågan (alternativet ”Övrig kulturverksamhet”). Den övriga kulturverksamheten i kommunerna omfattande bland annat upprätthållandet av kulturlandskapet och kulturarvet, utgivningen av en kulturtidning, tillhandahållandet av lokaler för kulturhobbyverksamhet, främjandet av konstnärsnätverket mellan kommunerna samt ordnandet av kulturutflykter.

Det fanns skillnader i utbudet av kulturtjänster i kommuner från olika statistiska kommungrupper och RFV-områden. Vissa kulturtjänster ordnades och/eller stöddes i alla urbana kommuner och tätortskommuner som besvarade enkäten. Alla urbana kommuner ordnade och/eller stödde ledd hobbyverksamhet för barn och unga, alla tätortskommuner ordnade och/eller stödde gästande musikföreställningar samt kulturevenemang. För landsbygdskommunerna fanns ingen sådan kulturtjänst som skulle ha ordnats och/eller stötts i alla landsbygdskommuner. (Figur 7.)

Granskningen enligt RFV-område visar olika profiler och tyngdpunkter i kommuner i olika områden. Till exempel i RFV-området i Södra Finland framhävdes som allmänna kulturtjänster framför allt grundläggande konstundervisning och annan hobbyverksamhet inom konst och kultur, i RFV-områdena i Lappland och Norra Finland gästande föreställningar inom scenkonst och musik. (Figur 7.)

Figur 7. Kulturtjänster som kommunen ordnar och/eller stöder 2023 enligt region och kommuntyp.

Vilka åtgärder vidtas i kommunen för att främja en jämlik tillgång och tillgänglighet till kulturtjänster?

Kommunernas åtgärder för att främja en jämlik tillgång och tillgänglighet till kulturtjänster granskas via kulturens TEAviisari (THL, 2023).

I figur 8 presenteras kommunernas olika sätt att beakta invånarna i ordnandet av kulturverksamhet i olika områden i kommunen. Hit hör att föra ut kulturtjänster till olika områden i kommunen, planera kulturverksamheten tillsammans med invånarna i olika kommunområden, bevilja understöd för kulturverksamhet som ordnas på olika håll i kommunen, ordna transporter till kulturtjänster samt bestående praxis genom vilken kommunen ordnar elektroniska/digitala tjänster eller innehåll. I figurerna kan situationen granskas allmänt i Fastlandsfinland eller mer begränsat enligt RFV-område, landskap och statistisk kommungruppering.

År 2023 förde största delen av kommunerna ut kulturtjänster till olika kommunområden (87 %). Av de urbana kommunerna förde nästan alla (98 %) ut kulturtjänster till olika kommunområden, av tätortskommunerna (90 %) och av landsbygdskommunerna (81 %) något färre. Granskat enligt RFV-område förde kommunerna ut kulturtjänster till olika områden i kommunen mest i Norra Finlands RFV-område (97 %) och Södra Finlands RFV-område (92 %). Mest sällan förde kommunerna i Sydvästra Finlands RFV-område (76 %) ut kulturtjänster till olika kommunområden. (Figur 8.)

Majoriteten av kommunerna (86 %) planerade kulturverksamhet tillsammans med invånarna i olika kommunområden. Kommunerna i Norra Finlands RFV-område (92 %) planerade oftast kulturverksamheten tillsammans med invånarna, mest sällan skedde detta i kommunerna i Lapplands RFV-område, men även av dessa planerade tre av fyra kulturverksamheter tillsammans med invånarna i olika kommunområden 2023. (Figur 8.)

Nästan alla kommuner (93 %) beviljade 2023 understöd för kulturverksamhet som ordnas på olika håll i kommunen. Understöden är för många kommuner ett sätt att främja kulturverksamhet och få ett bredare utbud i kommunen än vad som är möjligt att ordna enbart via kommunorganisationen. (Figur 8.)

En klar majoritet av kommunerna (60 %) ordnade 2023 transporter till kulturtjänster. Över hälften (62 %) av landsbygdskommunerna ordnade transporter till kulturtjänster. Andelen var något större än i urbana kommuner (56 %) och tätortskommuner (57 %). Granskat per RFV-område ordnade kommunerna i Lapplands RFV-område klart oftast transporter till kulturtjänster (86 %). I de övriga RFV-områdena varierade andelen kommuner som ordnade transport till kulturtjänster mellan 49 och 64 procent. (Figur 8.)

Elektroniska och digitala tjänster främjar för sin del tillgången och tillgängligheten till kulturtjänster då tjänsterna kan användas oberoende av tid och plats. Av de urbana kommunerna hade nästan alla (91 %) och i tätortskommunerna fyra av fem (79 %) bestående praxis för att ordna elektroniska/digitala tjänster eller innehåll 2023. I landsbygdskommunerna var andelen något lägre (62 %). Granskat enligt RFV-område fanns det oftast en bestående praxis för ordnande av elektroniska/digitala tjänster eller innehåll i kommunerna i Lapplands RFV-område (81 %). I de övriga RFV-områdena varierade dessa kommuners andel mellan 66 och 76 procent. (Figur 8.)

Figur 8. Kommunernas sätt att beakta invånarna i ordnandet av kulturverksamhet i olika kommunområden.

I figur 9 presenteras hurdan bestående praxis kommunerna har för att främja och stöda kulturdeltagandet. Den praxis som granskas gäller deltagande i grundläggande konstundervisning, tillgång till kulturevenemang, kamratverksamhet, kulturutbud och -tips för barn och unga samt kulturverksamhet för personer över 65 år.

Tre av fyra (75 %) urbana kommuner, en klar majoritet (68 %) av tätortskommunerna och cirka hälften (49 %) av landsbygdskommunerna gjorde det möjligt för barn och unga att 2023 delta i grundläggande konstundervisning avgiftsfritt eller med nedsatta priser enligt det ekonomiska läget. Granskat enligt RFV-område användes sådan praxis oftast i kommunerna i Norra och Östra Finlands RFV-områden (70 %). I de övriga RFV-områdena varierade andelen kommuner som gjorde det möjligt för barn och unga att delta i grundläggande konstundervisning avgiftsfritt eller till nedsatta priser enligt det ekonomiska läget mellan 48 och 60 procent. (Figur 9.)

I en klar majoritet av de urbana kommunerna (70 %) och i en dryg tredjedel av tätortskommunerna (35 %) och landsbygdskommunerna (37 %) tillämpades en bestående praxis genom vilken kommuninvånare i en svår livssituation avgiftsfritt eller med en låg inträdesavgift kan delta i kulturevenemang (t.ex. Kaikukortet, Kimmoke-armbandet). Granskat per RFV-område användes denna praxis särskilt i Norra Finlands RFV-område av en klar majoritet av kommunerna (69 %). I synnerhet i kommunerna i Kajanaland används Kaikukortet i stor utsträckning. I Östra Finlands RFV-område hade en femtedel av kommunerna bestående praxis för denna typ av verksamhet. I de övriga RFV-områdena varierade andelen kommuner där sådan bestående praxis tillämpades mellan 29 och 48 procent. Det bör observeras att i många kommuner är särskilt evenemang som kommunen själv ordnar avgiftsfria, varvid kommunen inte har behov av separat praxis som gör det möjligt att delta i evenemanget avgiftsfritt eller till nedsatt pris. (Figur 9.)

År 2023 ordnade eller stödde en femtedel av kommunerna kamratverksamhet som sänker tröskeln för kulturdeltagandet (till exempel kulturlots- eller kulturkamratverksamhet). Verksamheten ordnades eller stöddes klart oftast i urbana kommuner, av vilka nästan hälften (40 %) enligt svaren hade ordnat eller stött sådan verksamhet. Av tätortskommunerna hade 27 procent och av landsbygdskommunerna hade 11 procent ordnat eller stött kamratverksamhet som sänker tröskeln för kulturdeltagandet. Andelen kommuner som ordnar eller kommer att ordna kamratverksamhet enligt RFV-område varierade mellan 14 och 24 procent. (Figur 9.)

I nästan alla urbana kommuner (96 %), i fyra av fem tätortskommuner (79 %) och i över hälften av landsbygdskommunerna (65 %) strävade man efter att främja barns och ungas kulturdeltagande genom att tillhandahålla barn och unga kulturutbud och -tips. Detta kan ske till exempel genom rabatterade biljetter, hobbypass eller kulturkort för elever i årskurserna 7–9. Andelen kommuner som tillhandahåller kulturutbud och -tips till barn och unga enligt RFV-område varierade från 68 procent i Västra och Inre Finlands RFV-område till 81 procent i Lapplands RFV-område. (Figur 9.)

Över hälften av kommunerna (62 %) hade 2023 bestående praxis genom vilken man ordnade kulturverksamhet separat för personer över 65 år (bl.a. rabatterade biljetter, kulturbesök). En sådan praxis tillämpades tydligt oftare i urbana kommuner (81 %) än i tätortskommuner (68 %) eller landsbygdskommuner (53 %). Granskat per RFV-område varierade andelen kommuner med sådan praxis från 54 procent (RFV i Västra och Inre Finland) till 71 procent (RFV i Lappland). (Figur 9.)

Figur 9. Kommunernas bestående praxis att främja och stöda kulturdeltagande.

Vilka förutsättningar har kommunerna för att ordna kulturverksamhet i framtiden?

De personer som ansvarar för kommunernas kulturverksamhet tillfrågades om sina synpunkter på det framtida ordnandet av kulturverksamhet i kommunerna. Nästan hälften av de svarande kommunerna (44 %) uppgav att de förhåller sig positivt till framtiden och att den erbjuder många möjligheter. Nästan motsvarande andel (45 %) av alla svarande kommuner förhöll sig ibland positivt och ibland negativt till framtiden. Endast en knapp tiondel (8 %) av kommunerna förhöll sig negativt till framtiden. Tre procent av kommunerna konstaterade att de inte vill tänka på framtiden, eftersom det finns tillräckligt att ta itu med just nu. (Figur 10.)

Betydligt fler (67 %) representanter för urbana kommuner förhöll sig positivt till framtiden än representanter för landsbygdskommuner (40 %) eller tätortskommuner (30 %). I granskningen enligt RFV-område förhöll sig kommunern i Södra Finlands och Lapplands RFV-områden positivare till framtiden än genomsnittet, medan respondenterna i Sydvästra Finlands RFV-område förhöll sig mindre positivt till framtiden än genomsnittet. (Figur 10.)

Figur 10. Hur ser kommunerna på det framtida ordnandet av kulturverksamhet enligt region och kommuntyp?

Kommunerna ombads bedöma vilka samhälleliga utvecklingstrender eller förändringar kommer att ha störst inverkan på ordnandet av kommunernas kulturverksamhet i den egna kommunen under de följande tio åren. I frågan gavs en förteckning över färdiga alternativ, och dessutom fick kommunerna om de så önskade själva fastställa någon annan utvecklingstrend eller förändring som de uppskattade att kommer att ha störst inverkan på kommunernas kulturverksamhet i framtiden. Kommunerna ombads välja 1–3 mest betydande utvecklingsförlopp eller förändringar samt motivera sina svar.

I svaren urskildes fyra utvecklingstrender, som enligt de svarande kommunerna kommer att ha störst inverkan på ordnandet av kulturverksamhet i framtiden. Dessa är kommunens ekonomiska läge, som valdes av 76 procent av de svarande kommunerna, befolkningens åldrande (59 %), minskningen i invånarantalet (46 %) samt finansieringen och styrningen på nationell nivå och förändringar i dessa (45 %). Andra listade utvecklingsförlopp valdes av klart färre, i genomsnitt av 1–11 procent av de som svarat. Alla utvecklingstrender som listades i frågan valdes dock åtminstone några gånger, dvs. de bedömdes alla åtminstone i viss mån påverka kommunernas kulturverksamhet och ordnandet av den i framtiden. Angående övriga utvecklingsförlopp nämndes bland annat bristen på personalresurser och utmaningarna i verksamhetens kontinuitet. (Figur 11.)

Kommunens ekonomiska läge valdes tydligt oftare bland de fyra viktigaste utvecklingsförloppen för ordnandet av kulturverksamhet i framtiden. I sina öppna svar framförde de svarande kommunerna oro över den ekonomiska osäkerheten och trycket på besparingar, som i kommunernas verksamhet också ofta riktas mot kulturen där resurserna redan är knappa. I några svar befarades kulturen ligga högst upp på listorna över besparingar och ha en svag förhandlingsposition i förhållande till många andra kostnadsposter i kommunerna.

Kommunernas ekonomiska läge påverkas också av finansieringssituationen på nationell nivå. Ett orosmoment i kommunernas svar var ändringarna i statsbidragen och bland annat nedskärningarna i det fria bildningsarbetet. Enligt svaren strävar man efter att åtgärda de allt knappare resurserna genom projektfinansiering, samarbete och till exempel genom att öka antalet avgiftsbelagda evenemang. Samarbetet med välfärdsområdet är till exempel en central faktor i det framtida ordnandet av kulturtjänster i många kommuner. Det krävs dock också resurser för att göra projektansökningar och för samarbete, och vid sidan om de ekonomiska resurserna är tillgången till och kontinuiteten i personalresurserna oroväckande särskilt i små kommuner. Man befarar att avgiftsbelagda evenemang ökar ojämlikheten och försämrar kulturens tillgänglighet bland kommuninvånarna. Samtidigt inskränks innehållet i kulturverksamheten, om kommunerna särskilt strävar efter att ordna sådan verksamhet som ger tillräckliga biljettintäkter.

När man till exempel skär ned den statliga finansieringen av det fria bildningsarbetet blir det ännu svårare att erbjuda kommuninvånarna kulturtjänster på det sätt som lagen förutsätter. [Kommunsvar]

Lagen om kommunernas kulturverksamhet intresserar inte kommunens beslutsfattare, eftersom väldigt få överhuvudtaget använder kommunens kulturtjänster. Å andra sidan föreställer sig beslutsfattarna att kulturtjänsterna kan produceras som frivilligarbete, varvid kommunen inte alls behöver delta i dem. Om finansieringen på nationell nivå försvagas ytterligare, kommer det i framtiden inte att finnas sådana kulturtjänster i liknande kommuner som vår som de facto skulle öka kommuninvånarnas välbefinnande. [Kommunsvar]

Allmänt taget kommer kommunerna i framtiden att befinna sig i en situation där man i allt högre grad måste kunna motivera kulturtjänsternas existens. En del av de svarande kommunerna berömde den egna kommunens kulturvänliga atmosfär och identifieringen av kulturverksamhetens fördelar och möjligheter. I andra svar lyftes däremot fram en kulturfientlig eller likgiltig atmosfär och de politiska beslutsfattarnas ringa uppskattning för kultur, vilket också kan hindra diskussionen om kulturfrågor och utvecklingen av kulturverksamheten.

En kulturnegativ eller likgiltig atmosfär förhindrar/begränsar diskussionen, eftersom man också kan se en rädsla för vad som händer om kulturbehoven lyfts fram–> minskas den knappa finansieringen från en instans som vill diskutera frågorna djupare? [Kommunsvar]

För närvarande är kulturverksamheten ett separat fokusområde i kommunens strategi och den har också reserverats finansiering i budgeten. Man har redan märkt att kulturen förutom välbefinnandeeffekterna också har ekonomisk betydelse, så jag antar att den positiva utvecklingstrenden fortsätter. [Kommunsvar]

Befolkningens åldrande och en minskning av invånarantalet hörde till de viktigaste utvecklingsförloppen som påverkar ordnandet av kulturverksamheten. Båda påverkar också kommunekonomin i och med att skatteinkomsterna minskar. Samtidigt påverkar förändringarna i befolkningsstrukturen kulturdeltagandet och behovet av kulturtjänster. Även förenings- och frivilligaktörernas kulturverksamhet i kommunerna kan stå på spel när de som är verksamma åldras och deras antal minskar. I många kommuner är dessa aktörer betydande samarbetspartner och anordnare av kulturverksamhet. Befolkningens mångfald är en central fråga i kommunerna som kräver ny kompetens och ett nytt kulturutbud.

Eftersom man överallt endast granskar siffrorna verkar verksamheten i bland annat små byar, stadsdelar eller i andra specialgrupper ”för liten” i förhållande till kostnaderna, även om vi anser att alla kommuninvånare är likvärdiga, oberoende av om de till exempel bor längre bort från centrum eller annars behöver smågruppsverksamhet eller andra lösningar som inte tar sig uttryck som kostnadsbesparingar, även om deltagarantalet är mindre. Kostnaderna för en föreställning, workshop eller kurs är desamma, oberoende av deltagarantalet. [Kommunsvar]

Befolkningen som deltar åldras, de unga är inte så intresserade av den kultur som kommunen erbjuder. [Kommunsvar]

Kommunernas synpunkter på de utvecklingsförlopp som mest påverkar ordnandet av kulturverksamhet i framtiden varierade enligt kommuntyp. I landsbygdskommunerna ansågs den åldrande befolkningen och det minskade invånarantalet oftare än i andra kommuner vara viktiga utvecklingsförlopp som påverkar ordnandet av kulturverksamhet i framtiden. I urbana kommuner ansågs ökningen av invånarantalet, den kulturella mångfalden bland befolkningen och differentieringen av kommunens olika områden vara centrala utvecklingsförlopp oftare än i andra kommuner. I tätortskommunerna ansåg fyra av fem att kommunens ekonomiska läge har en betydande inverkan på ordnandet av kulturverksamhet i framtiden. Fler tätortskommuner än genomsnittet ansåg att förändringarna i de politiska maktförhållandena är ett betydande utvecklingsförlopp som påverkar ordnandet av kulturverksamheten i framtiden. I urbana och tätbebyggda kommuner bedömdes finansieringen och styrningen på nationell nivå samt förändringarna i dessa vara ett centralt utvecklingsförlopp som påverkar kulturverksamheten i framtiden klart oftare än i landsbygdskommuner. (Figur 11.)

Även granskat per RFV-område framkom det vissa skillnader i hurdana utvecklingsförlopp kommunerna bedömer påverka ordnandet av kulturverksamheten i framtiden. Kommunerna i Östra Finlands RFV-område valde bland de tre viktigaste utvecklingsförloppen kommunens ekonomiska läge oftare än genomsnittet, medan kommunerna i Lapplands RFV-område valde det mer sällan än genomsnittet. Befolkningens åldrande ansågs klart oftast vara ett centralt utvecklingsförlopp som påverkar ordnandet av framtida kulturtjänster i kommunerna i Lapplands RFV-område. Majoriteten av de kommuner i Östra Finlands samt Västra och Inre Finlands RFV-områden som svarade på enkäten valde minskningen i invånarantalet bland de tre utvecklingsförlopp som mest påverkar ordnandet av kulturtjänster. Finansieringen och styrningen på nationell nivå samt förändringarna i dem ansågs oftare än i andra RFV-områden vara viktiga utvecklingsförlopp i kommunerna i Södra Finland, Lappland och Sydvästra Finland. (Figur 11.)

En femtedel (21 %) av kommunerna i Sydvästra Finlands RFV-område ansåg att den ökade ojämlikheten bland befolkningen kommer att ha en betydande inverkan på ordnandet av kulturtjänster i framtiden. I övriga områden valde 0–13 procent av kommunerna i området utvecklingsförloppet i fråga. Den kulturella mångfalden bland befolkningen ansågs oftare vara ett centralt utvecklingsförlopp som påverkar ordnandet av kulturtjänster i kommunerna i Lapplands RFV-område (18 %) än i de övriga RFV-områdena (6–13 %). Av kommunerna i Norra Finlands RFV-område ansåg 15 procent att differentieringen av kommunernas uppgifter är ett viktigt utvecklingsförlopp för ordnandet av kulturtjänster i framtiden, medan andelen kommuner som valde detta utvecklingsförlopp varierade mellan 0 och 8 procent i andra RFV-områden. (Figur 11.)

Figur 11. Kommunernas synpunkter på de utvecklingsförlopp som mest påverkar ordnandet av kulturverksamhet i framtiden.