En festival är alltid unik, aldrig en bulkvara

Nyheter   8.5.2019  

Det saknas enhetlighet i datainsamling på det finländska festivalfältet. Det blir tydlig i Cupores färska publikation ”Konst- och kulturfestivalernas effekter”. Utredningen ger grunden till skapandet av en faktabas för finländska festivaler.

I publikationen ”Konst- och kulturfestivalernas effekter” granskas effekterna av de 16 festivaler som beviljades statligt stöd av undervisnings- och kulturministeriet år 2018. Med effekter menas de vida och långvariga genomslagen som konst- och kulturfestivalerna har skapat på den ort de förverkligats, samt på nationell och internationell nivå. De uppföljningsindikatorer som berör effektutvärderingen kan ha olika motiv, nivåer och mål. Utöver de ekonomiska nyckeltalen måste man granska sociala och kulturella effekter. Enligt utredningen är de finländska festivalerna mångdimensionerade och multidisciplinära. Som en form av konstnärlig produktion kan de tjäna de kulturpolitiska målen med olika betoningar. Festivaler engagerar och främjar kreativt arbete. Festivalorternas ekonomi får genom ett komplement, ofta med väldigt liten investering av offentlig finansiering.

”Urvalet i utredningen ger inte hela sanningen av det rika festivalfältet i Finland. Men likheter och skillnader blir ändå synliga.” konstaterar Cupores specialforskare Mervi Luonila.

Även om många festivaler påminner om varandra gällande organisationsstruktur eller de åtgärder som vidtas för att främja tillgång och tillgänglighet, skiljer sig verksamheternas målsättningar från varandra.

”En festival är alltid unik, aldrig en bulkvara. Därför är effekterna också alltid olika. En del festivaler använder sig ex. inte alls av volontärer som arbetskraft, för andra är det en väsentlig del av produktionen. Andra festivaler kan å andra sidan grunda innehållet på en konstforms traditioner, medan andra öppnar upp för nya konstnärliga uttryck”, fortsätter Luonila.

Utredningen rekommenderar att sätten och formerna för datainsamling och rapportering bör göras enhetlig. Insamlat data bör tjäna flera syften och insamlingen bör ske på bred front av festivalfältets aktörer. I fortsättningen kunde man exempelvis med hjälp av en enkät utreda på vilket sätt och hur mycket som festivaler grundar sitt innehåll på nya konstnärliga öppningar.

År 2018 beviljade undervisnings och kulturministeriet sammanlagt 2,5 miljoner euro i prövningsbaserade statliga stöd till konst- och kulturfestivaler. I Cupores publikation granskas de kulturella, sociala och ekonomiska effekter som dessa 16 konst- och kulturfestival uppfattat i sina självutvärderingar. Målet med utvärderingsarbetet har varit att producera kunskap som grund för undervisnings- och kulturministeriets beslut rörande festivaler.

Den nedladdningsbara finskspråkiga publikationen har ett sammandrag på svenska.

Luonila, Mervi – Kurlin, Ari – Karttunen, Sari – Mäenpää, Marjo 2019. Taide- ja kulttuurifestivaalien vaikuttavuus. Opetus- ja kulttuuriministeriön harkinnanvaraiset valtionavustukset festivaaleille vuonna 2018. Cuporen verkkojulkaisuja 52. Kulttuuripolitiikan tutkimuskeskus Cupore.